Inledande kommentar till mina kyrkohistoriska skriverier

Det mesta jag skrivit har siktet inställt på observation av växelverkan mellan det inre och det yttre, mellan inre tankemönster och yttre omständigheter. I det jag undersökt har jag exempelvis aldrig kunnat destillera fram någon kristen tro i ren form men heller aldrig några handlingsmönster som är frikopplade från trosföreställningar i den ena eller andra formen.

Min avhandling ”Väckelsen i lokalsamhället” har alldeles tydligt inriktningen på denna växelverkan. Den fick ett blandat mottagande, men citeras numera flitigt. Det är en annan fråga om mina resultat tas till vara.

De historiografiskt anlagda undersökningarna om två kyrkohistoriker, Sven Göransson och Emanuel Linderholm, visar hur trosföreställningar påverkar både forskningens inriktning och forskningsresultaten. Detta lär för den delen inte gälla enbart kyrkohistoriker. I Vetenskapsrådets granskningar togs mina båda arbeten emot positivt och recensionernablev också positiva. Vad jag vet har emellertid ingen ännu fört mina tankar vidare vare sig genom att ta avstånd från eller ansluta sig till dem.

Min undersökning av romantikern  G W Gumælius bedömdes välvilligt av Vetenskapsrådets granskare, men utdömdes av recensenten i Kyrkohistorisk årsskrift 2013. Nog vet jag att min sekundärlitteratur som recensenten påpekat  på sina håll är bristfällig. Till mitt försvar anför jag helt allmänt att  ett ängsligt, oerhört tidskrävande, sökande efter och kunskap om relevant sekundärlitteratur inte får förhindra redovisning av uppenbara forskningsresultat.  Bakom kritiken  anar jag emellertid något djupare, nämligen  att recensenten har en annan förförståelse än jag, eller filosofiskt uttryckt en annan ”regeluppsättning”. Sånt kan stöka till det i humanistisk forskning av alla de slag. För att i viss mån få bukt med det problemet har jag för egen del funnit det värdefullt att tränga in i  göteborgsfilosofen Mats Furbergs, ”Säga, förstå tolka. Till yttrandet och textens problem” (1982). Boken  om Gumælius hittar ni nedan i elektronisk form, så den intresserade har möjlighet att själv ta ställning till min framställnings lödighet och resultat.

”Herdabrevens vittnesbörd” handlar om en rad aktade trettiotalsbiskopar och deras hållning till samhälleliga, kyrkliga och teologiska problem. Mot biskoparna ställer jag makarnas Myrdal i deras ”Kris i befolkningsfrågan” liksom P A Hansson i ett antal av hans mest kända tal.  ”Herdabrevens vittnesbörd” är otryckt och lär så förbli en tid ännu. Min kritik av i kyrkan aktade biskopars hållning lär inte bli uppskattad av kyrkohistoriker med annan ”regeluppsättning” än jag. Även detta manus finns tillgängligt elektroniskt.

Detta gäller  även min otryckta granskning av Nycanders ”Liberalismens idéhistoria”, där jag påstår att liberalismens grundpelare rakt inte vilar på rationell och inomvärldslig grund utan på värdering och tro. Liberalismen ser ja som en nödvändig moderniseringsrörelse som måste förstås i sitt historiska sammanhang. Granskningen finns tillgänglig elektroniskt..

Joel Halldorfs avhandling om Emil Gustafson från 2012 fick mig att arbeta in mig på denne väckelsemans bibelförståelse. Dels hade Halldorf inte fördjupat sig i denna fråga trots att Emil G fullkomligt pepprar sina framställningar med bibelcitat, dels kände jag för egen del behov av att veta mer. Jag kände att jag behövde gå till botten med bibelfrågan även för egen del. Resultatet av mina mödor återfinns nedan. Den finns alltså elektroniskt tillgänglig.

Elektroniskt tillgänglig finns även min studie om Einar Billing, ”Förnya för att kunna bevara ett kristet Sverige” (2019). Denna står i ett organiskt samband med den likaledes av mig författade ”Herdabrevens vittnesbörd…(2013)” Vad jag här visar är att Billings religiösa nyansatser står i ett samhällsbevarande sammanhang.

Till det elektroniskt tillgängliga hör även min studie ”Gustaf Aulén ställd mot Gustaf Aulén”. Gustaf Aulén i ”Viva vox och den akademiska religionen” ställd mot Gustaf Aulén i min framställning ”Trons livssyn” 2021. Den studien räknar jag som ett mellanting mellan debattinlägg och avhandling.

Elektroniskt tillgängliga manuskript

Väckt präst och församling (otryckt lic. avh.), 1970

Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson, 2003

Örebros församlingar granskade. En debatt– och studiebok om utvecklingen i kyrka och samhälle 1960–2000, 2006

Med sikte på reform. Ett studium av förförståelsens funktioner i Emanuel Linderholms kyrkohistorieskrivning samt jämförelser med Sven Göranssons trosinterpretation, 2007

Prosten Gustaf Wilhelm Gumaelius. En studie i hur Gumælius livsssyn fick genomslag i hans politiska agerande i riksdagen 1840–1869, 2012

Herdabrevens vittnesbörd. De från 1932–1940 nyvalda biskoparnas positioneringar i sina herdabrev ställda dels mot några texter av P A Hansson, dels mot makarna Myrdal i deras Kris i befolkningsfrågan [1934]. En studie i kristendomsförsvar (Opublicerat manus), 2012

De liberala grundtankarna alternativt tolkade. Kommentarer till Svante Nycanders Liberalismens idéhistoria [2009] (Opublicerat manus, 2011), 2009

De nya ögonen och de gamla. En kritisk granskning av Per August Ahlbergs Om den inre missionens organisation [1857], I Tro & Liv Nr 5/2011, årgång 70, 2011

Kommentarer till Anders Ekström och Sverker Sörlins Alltings mått. Humanistisk kunskap i framtidens samhälle [2012], 2012

Rec Björn Fjärstedt. Brev om hopp i en uppbruten tid, 2013

När bryggan slås mellan då och nu. Om Emil Gustafsons (1862–1900) bibelförståelse och bibeltillämpning utifrån dennes Samlade skrifter, 2017

Förnya för att kunna bevara ett kristet Sverige. Einar Billings (1871–1939) teologiska  författarskap refererat och bedömt, 2019 

”Ragnar Norrman som forskare”, Stiftshistoria och prästhistoria. Kyrkohistoriska studier till minnet av Ragnar Norrman, Skrifter utgivna av svenska kyrkohistoriska föreningen. II Ny följd 78, 2020

Gustaf Aulén ställd mot Gustaf Aulén. Gustaf Aulén i Viva vox och den akademiska religionen [1993] ställd mot Gustaf Aulén i min framställning ”Trons livssyn”, 2021

Gud upprättar sin skapelse. Vision och tanke. De bärande tankarna i Michael Nausners systematiskt teologiska studie Eine Theologie det Teilhabe [2020], 2021

Verklighet och tro i Antje Jackeléns Otålig i hoppet [2020], 2022

Bibelsyn och bibelbruk hos Bo Giertz utifrån skrifterna Den stora lögnen och den stora sanningen [1945] och 23 teser om skriften, kvinnan och prästämbetet [1958], 2023

Böcker och skrifter publicerade av  Björn Svärd

Väckelsen i lokalsamhället. Individ, förening, församling i Kumla 1865–1905. Diss Uppsala 1987. (Kapitel III är en sammanfattning av den otryckta licentiatavhandlingen Väckt präst och församling från den nyevangeliska väckelsens genombrottsår till och med friförsamlingsbildningen. En Studie i A P Falks utveckling som väckelseman i Stockholm och kyrkoherde i Kumla 1865–1900. 1970)

Tron i ett kyrkohistoriskt författarskap. Exemplet Sven Göransson. Tryckt med bidrag från Vetenskapsrådet. Uppsala 2003.

Örebros församlingar granskade – En debatt- och studiebok om utvecklingen i kyrka och samhälle 1960 – 2000. Nr 24 i ÖTHrapport från Örebro Teologiska Högskola. Växjö 2006.

Med sikte på reform. Ett studium av förförståelsens funktioner i Emanuel Linderholms kyrkohistorieskrivning samt jämförelser med Sven Göranssons trosinterpretation. Tryckt med bidrag från Vetenskapsrådet. Uppsala 2007.

Prosten Gustaf Wilhelm Gumælius. En studie i hur Gumælius livssyn fick genomslag i hans politiska agerande i riksdagen 1840–1869. Tryckt med bidrag från Vetenskapsrådet. Örebro 2012

Prosten Gustaf Wilhelm Gumælius. En levnadsteckning. Anne–Marie Lenander Fällström, Björn Svärd. Tryckt med bidrag från Samfundt Pro Fide et Christianismo. Utgivare Strängnäs stifts Herdaminneskommitté. 2012

Herdabrevens vittnesbörd. De från 1932-1940 nyvalda biskoparnas positioneringar i sina herdabrev ställda dels mot några texter av P A Hansson, dels mot makarna Myrdal i deras ”Kris i befolkningsfrågan”. En studie i kristendomsförsvar. (elektroniskt tillgänglig) 2012

När bryggan slås mellan då och nu. Om Emil Gustafsons (1862-1900) bibelförståelse och bibeltillämpning utifrån dennes Samlade Skrifter. (elektroniskt tillgänglig) 2017

Förnya för att kunna bevara ett kristet Sverige. Einar Billings (1871-1939) teologiska författarskap refererat och bedömt. (elektroniskt tillgänglig) 2019

Ragnar Norrman som forskare. I Stiftshistoria och prästhistoria. Kyrkohistoriska studier till minnet av Ragnar Norrman. Nr 78 i Skrifter utgivna av svenska kyrkohistoriska föreningen. II Ny följd. 2020

En ny bibelöversättning på väg. I Till Hembygden 1975.

 Assyrierna och deras kyrka. I Till Hembygden 1977.

Väckt präst och församling. I Från Bergslag och bondebygd 1979. Kumla 1979.

Församlingen – en gemenskap för utveckling och mognad. I Växtplatser. En studie i evangelisation. Inför prästmötet 1980 i Strängnäs stift. Torsten Ellwyn, Kjell Wiklund, Björn Svärd och Kjell Byström. Stockholm 1980.

Lektorernas bibelöversättning 1863 och dess sammanhang. I Till Hembygden 1982.

Äktenskap eller samboende? Reflektioenr kring samlevnaden då, nu och i framtiden. I Till Hembygden 1987.

Inhemskt och internationellt i väckelsens Närke. I Öppna gränser. Ekumeniskt och europeiskt i Strängnäs stift genom tiderna. Red. Samuel Rubenson. Stockholm 1992. (ett sammandrag av otryckta uppsatsen ”Influenser, påverkan och styrning. En översiktlig kartläggning av inhemsk och internationell inverkan på det andliga livet i Närke på 1890-talet. 1991. Uppsatsen ingick i speciminering för docentur)

Dopet i Nya testamentet. I Dopet i fokus. Ingegerd Sjölin, Birgitte Thaning och Björn Svärd. Stockholm 1992.

Reflexioner över prästmötesboken ”Nära jorden”. I Strängnäs stifts prästmöteshandlingar 1998. Strängnäs 1999.

1800-talet. Enhetskyrkan brister definitivt. I Strängnäs stift genom sekler. Eskilstuna. Utgiven av Strängnäs stiftshistoriska sällskap. Eskilstuna 2001

Barndop i väckelsens Närke. Reflexioner utifrån dopteologi i Kumla och dopsed i Örebro under den andra hälften av 1800-talet. I Föreläsningar hållna vid Strängnäs stiftshistoriska sällskaps årsmöten 1997 – 2004. Eskilstuna 2005.

RIA-Dorkas fyrtio år. I  RIA DORKAS 40 ÅR 1969-2009. Örebro 2009.

Brev med glöd. Rec av Brev om hopp i en uppbruten tid. I Bibeln, gränser. Texter ur tidskriften Evangelium 2013-2014.2014

Artikelserie i Nerikes Allehanda (NA) 1981 och 1982 om den nya svenska bibelöversättningen.

Paulus passager lättare att förstå NA 811030.

Den problematiska själen NA 811114.

Ett bibelords fall NA 811201.

Bibelordet som försvann NA 811212.

Ett litet ”s” i julnattens änglasång. NA 811224.

Tron och dopet i Markus 16:16. NA 820109.

I dag i paradiset. NA 820123.

Jesus och de lästa bönerna. NA 820206.

Bibeln med historieögon. NA 820220.

Visst var Lasaros en liknelse. NA 820306.

De nya ögonen och de gamla. En kritisk granskning av Per August Ahlbergs ”Om den inre missionens organisation”. I Tro & Liv Nr 5/2011, årgång 70

Recensioner i urval av Björn Svärd.

Oloph Bexell, Folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid. Sveriges kyrkohistoria 7. Kyrkohistorisk årsskrift (KÅ) 2004.

Örebro Första baptistförsamling 150 år. Del I och II, Örebro Första Baptistförsamling 2004. Flera författare. KÅ 2005.

En historia berättas – om missionsförbundare. Redigerad av Rune W Dahlén och Valborg Lindgärde. KÅ 2005.

Lennart Tegborg (huvudredaktör): Sveriges kyrkohistoria, band 1-8. Verbum, utgiven 1998-2005. Rec Kyrkohistoria på tidigare lagd grund. Svensk kyrkotidning nr 25-26 2008.

Opublicerade manus tillgängliga att fritt kopiera

Se ovan elektroniskt tillgängliga manuskript