12 26 Trons makt

Gång på gång har jag på min hemsida visat på det ständigt pågående samspelet mellan tro och vetande eller mellan det som låter sig registreras och vår tolkning av det registrerade. Att jag upprepar mig beror på att det självklara inte upplevs som självklart och därför leder till att det slår slint i vår betraktelse av tron. Den för livet nödvändiga tron blir till en ”onöda” vilket leder till att vi blir enfaldigare än vi behövde vara.

Här släpper jag detta tema för att istället reflektera över trons makt. Märk väl inte den kristna trons makt specifikt mer om  om trons makt som företeelse.

Tron beskrivs enklast som en kollektivt betingad föreställning och som sådan kan den under bestämda  omständigheter utvecklas till en maktfaktor av närmast ofattbar betydelse. För att visa detta avstår jag från att försöka beskriva varför och hur. I stället exemplifierar jag. Exempel säger mer än beskrivningar.

Jag börjar med Rysslands Putin. Säga vad man vill om dennes härskarteknik, men Putin stod sig ändå slätt om inte en betydande del av den ryska befolkningen hade föreställningen att den egna kulturkretsen var hotad av ett självtillräckligt väst. Tydligast demonstreras detta i det estniska Narva där en betydande minoritet är rysslandsester, talar ryska och tänker ryskt. Om några känner sig  hotade är det den delen av den estniska befolkningen. Försök att ändra på det den som kan.

Själv är jag tillräckligt gammal för att ha i levande minne abortfrågans utveckling i vårt land. Efter massiv påverkan från främst kvinnorörelsen kom föreställningen att abort var mord till övertygelsen att abort var rättighet att tränga sig allt djupare ned i befolkningen. Om något år är den föreställningen t o m grundlagsfäst om jag fattat rätt.

Föreställningen (tron) att abort är en rättighet har gått så djupt ned i befolkningsdjupet att den skapat en ny sanning, sanningen att fostret är en del av kvinnans kropp. Sanningen är ju den att fostret redan i sin begynnelse är ett begynnande liv.

Mitt sista och tydligaste exempel på trons (föreställningars) makt hämtar jag från homosexfrågans utveckling. Tidigare föreställde man sig att att homosexuell samlevnad var onatur, idag att den är en normalitet.

Att homosexuell samlevnad rent faktiskt är en välartad avvikelse (10 % av befolkningen) till skillnad från pedofili som är en förödande, förmodligen medfödd  instinkt, får idag inte ens antydas. Jag försökte med min son som är ett mönster av klarsyn och öppenhet, men han förstod inte vad jag talade om.

Mina exempel må vara udda men de visar avslutningsvis ändå vilken makt trosföreställningar kan få när de förmår tränga ned i folkdjupet. De kan i sämsta fall vända  upp och ner på  människors rättskänsla och  av sanning skapa lögn. Säg sedan inte att tron är död i ett upplyst samhälle.