Bibelstudium den 5 juli 2023

Älska era fiender

Men till er som vill lyssna säger jag: älska era fiender, gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som skymfar er. Slår någon dig på ena kinden, så vänd också fram den andra. Tar någon ifrån dig manteln, så hindra honom inte från att ta skjortan också. Ge åt alla som ber dig, och tar någon det som är ditt, så kräv det inte tillbaka. Så som ni vill att människor skall göra mot er, så skall ni göra mot dem. Luk 6:27-30

De två föregående bibelstudierna har handlat om korset. Ingångarna har varit lite olika i de två studierna. Trots det  kan det inte ha undgått någon att jag betraktar korset och korsets konsekvenser vara  något som rubbar trons enhetlighet. 

Tron, det betyder den tro som Jesus föddes in i, stod på judisk grund. Dess grundfäste var och är utväljelsen. På utväljelsens, om man så vill på det utvalda folkets grund, vilar bibeltexterna. Dess etiska grundmotiv är kärlek, en ”inifrån ut kärlek”. Genom att Gud visar sitt folk kärlek, i förlängningen att vi kristna vårdar oss om de våra, skapas en inre  kraft som spränger gränser.

I och med att korset blev den kristna trons själva grundmotiv blev det gnissel i trosmaskineriet. Det skapade oreda att Jesus levde och dog inte bara för trons folk, utan för alla.

Denna oreda exemplifieras i texten ovan som är hämtad från  Lukas s k slättpredikan. Jesu ord att älska sina ovänner, att ge en tiggare inte bara manteln utan även skjortan, att ge åt alla som tigger och att aldrig kräva tillbaka, är för mig exempel på just denna oreda. Ja inte bara oreda, det hela ändar i inre kaos när jag bjuds att älska mina fiender och göra gott mot den som hatar mig. Sånt är ju mot naturen.

Den oreda som detta kors ställt till med har lett till att katolikerna behöver helgon som förmår det vanligt folk inte orkar. Vi med luthersk tro säger att trons lydnad är själva höjdpunkten. I ögonblick av himmelsk förlåtelse kan undret ske att vi t o m älskar våra fiender. Hur de reformerat tänker vet jag inte säkert. Helgelserörelserna föreställer sig en kristen elit som klarar av det som för andra är omöjligt.

Själv bekänner jag högt och lågt att korset gjort allt omöjligt. Den villkorslösa kärlekens evangelium låter sig varken fångas in eller göras begriplig. Jag, tillsammans med alla som med öppna ögon tar till sig evangeliet, ställs inför det omöjliga. När korset tillåts skjuta in sig, inte bara i de heliga texterna utan också i mitt samvete, blir tron omöjlig. Ändå är det min övertygelse att det är på denna kärlek utan gräns som livets och därmed också min frälsnings  sköra tråd hänger.