Bibelstudium den 6 sept 2023

Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst. Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt. Rom 12:1-3

Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på vad som är riktigt för alla människor. Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er. Rom 12:16-18

Ovan två bibelcitat från kap 12 Romarbrevet. De belyser vad det står för att vara kristen. Att vara kristen förutsätter för det första att ha blivit utvald. Här skiner denna utvaldhet igenom  i orden att ”inte anpassa sig efter denna världen”.  För det andra kännetecknar det en kristen  att inte skilja på folk. Alla skall behandlas lika.

Var man befinner sig i Nya testamentet samma sak. Tron vilar i utvaldhet och tar sig uttryck i omsorg om alla.

Utvaldheten har sina rötter i Gamla testamentet. Israels folk beskrivs som utvalt före alla andra folk. Hela Gamla testamentet är genomsyrat av den tanken. Det är för den delen också Nya testamentet. Det är en utvaldhet som inte vilar i att Israel utmärkt sig före andra. Gud har av någon anledning, okänt vilken, fattat speciellt tycke förIsrael och gjort det till sitt egendomsfolk. Dock är gåvan villkorad. Utvaldheten skall tas emot som en gåva inte som en rättighet. Blir den en rättighet förvandlas den till förbannelse. Den blir till en förbannelse för såväl utvalda som andra.

Denna utvaldhet  klär Paulus  i offerterminologi i Rom 12:1-3. De kristna i Rom skall som utvalda vara beredda på offer. Därtill hör också att hålla distans till alla icke utvalda, d v s till dem som står utanför den kristna gemenskapen. Att anpassa sig ses som något ont. Det hindrar den andliga lyhördheten hävdar han (Rom 12:3).

Varför, ropar det inom mig, varför denna avgränsning, varför denna omotiverade gåva till vissa, icke till andra? Paulus dröjer inte med svaret; därför att de ringa behöver det, därför att ödmjukheten kräver det, därför att rättvisan förutsätter det, därför att generositeten kräver det, därför att freden förutsätter det (Rom 12:16-18).

Det är mycket att grunna på inför detta. För egen del går gärna tankarna till väl utrustade människor i relation till andra. Tar de välutrustade emot sina gåvor på rätt sätt blir de till nytta för alla. Stoltserar de med dem och utnyttjar dem till egen fördel blir av det goda de fått till något ont.