Bibelstudium den 11 okt 2023

Nästan alla särar på tro och verklighet. Tron är en sak, verkligheten en annan. Så gör inte jag. För mig är tron kopplad till verkligheten. Tron är i sin grundläggande form en reaktion på ett ofrånkomligt faktum, att jag är delaktig i undret över alla under, livet. Att tro är så förstådd ett medvetet ja till livet

Vi människor är vad jag vet, de enda varelserna på jorden som fått förmåga att tro, d v s att säga ja till livet som under och förhålla oss utifrån detta ja.  Vi kan inom vissa gränser dessutom i viss mån styra våra liv utifrån vår tro. Däri skiljer vi oss från djuren som jag föreställer mig i högre grad är styrda av sina instinkter.

Till tron hör för mig ”trossprånget”. Trossprånget innebär att jag relaterar mig till livets under, för mig i första han att  av det blir ett du, att av faktum blir angelägenhet.

För min står jag inför  detta trossprång dagligen. Det sker alldeles tydligt  när jag stiger över tröskeln till min hustrus demensboende. Där heter livets representanter sjukvårdsbiträden och undersköterskor. Det vore en katastrof om jag i den miljön inte kunde skilja Sevdie från Chris och behandlade Homeira som vore hon Fartun eller såg på Mortaza från Afghanistan som vore han uppvuxen i Kumla. Det vore att ta livets representanter för självklara. Det vore ett svek mot min tro.

Men vad har detta med bibel och bibelstudium att göra. Mycket faktiskt. Det som gäller i det lilla har sin motsvarighet också i det stora. Inför de välgärningar som dagligen kommer mig till del duger det inte att nöja sig med att konstatera. Livet måste i ett trossprång få bli till ett du som för psalmisten när denne bekände

10Du Gud tar dig an jorden och ger den regn, du gör den bördig och rik.Guds flod är full av vatten.Du får säden att växa, du sörjer för jorden. 11Du vattnar åkerns fåror och jämnar ut dess tiltor. Med regnskurar gör du jorden mjuk, du välsignar det som växer. 12Du kröner året med goda gåvor, där du går fram gror feta skördar. 13Ödemarkens beten frodas, höjderna klär sig i jubel. 14Ängarna smyckas av fårhjordar och dalarna höljer sig i säd. Allt är jubel och sång. Psalm 65:10-14

Och hur förhålla sig när denna lovsång inte svarar mot verkligheten? Detta när  naturen gör uppror och blir till en plats där naturkatastrofer blint raderar ut liv. Nu duger inte att sjunga lovsång till livets Gud som dagligen föder oss. Nu förflyttas mitt ja till livet till ett ja till korset.   Nu ser jag bakom Kristus på korset en Gud som är Herre också över det onda och kan vända katastrof till seger.