Bibelstudium den 20 mars 2024

Vidare sade Herren till Achas:»Begär ett tecken av Herren, din Gud, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.« Men Achas svarade: »Nej. Jag vill inte sätta Herren på prov.« Då sade Jesaja: »Lyssna nu, Davids ätt! Är det inte nog att ni misstror människors förmåga, skall ni också misstro min Guds förmåga? 4Då skall Herren själv ge er ett tecken: Den unga kvinnan är havande och skall föda en son, och hon skall ge honom namnet Immanu El, ’Gud med oss’.  (Jesaja 7:1014)

Trosföremål ett måste. Tror vi inte på ett, tror vi på något annat. Tron färgar verkligheten vare sig vi erkänner det eller inte. Allt måste genom vår föreställningsvärld för att vi skall kunna fånga det som finns omkring oss.

För mig som kristen är Kristus mitt trosföremål. Kristi liv, Kristi kors och tron på hans uppståndelse färgar upplevelsen av min verklighet.

Kort uttryckt läser jag verkligheten utifrån min tro på Kristus.

Så också jungfru Maria, Jesus moder. Också hon träder fram inför mig utifrån min Kristustro. I den egenskapen blir hon tydlig för min inre blick, griper hon mig och får hon min kärlek.

Finns inte min Kristustro där, försvinner hon som en i mängden, blir ett levnadsöde bland alla andra.

Så också profetiorna om henne  hos profeten Jesaja. I min tro på Kristus blir hon jungfrun (den unga kvinnan) som födde en son Immanuel, Gud med oss, Kristus.

Utan Kristustro blir hon judakungen Achas dotter. Hon blir en dotter som profeten förebådade när Achas var skakad ända in i själen för att hans rike skulle utplånas i det syrisk-efraimitiska kriget på 700-talet f Kr. Hon skulle bli det barn som bevarade det rike vars anfader var konung David.

Eller för oss idag blir hon utan Kristustron förvandlad till ett trosföremål i sig, en kvinnornas idealbild formad utifrån tidens ideal.

Vad säger nu detta om mig som presenterar denna tolkning när vi i kyrkorna i söndags firade Jungfru Marie Bebådelsedag? Att jag läser bibeln baklänges. Jag utgår från Kristus och omformar min förståelse av Gamla testamentet utifrån denne Kristus. Det må stå vilka hemskheter som helst i denna bok. Jag försöker inte som en trons försvarare rättfärdiga det. Jag säger rent utan att jag låter min tro på Kristus omvandla innehållet utan att det generar mig.

På samma sätt om det som sker i nutid. Jag försöker se det som det är utan fromma omtolkningar. Men jag ser också en annan verklighet, Kristustrons verklighet.

Detta mot bakgrund av att alla i någon mening gör som jag. Vi omformar det vi ser utifrån vårt inres djupaste drifter. Själv gör jag det i bästa fall utifrån min passion för den korsfäste och upptåndne Kristus.

För mig gäller att jag måste veta vad jag gör. Jag måste vara medveten om min trosinterpretation, veta att det också finns en historisk sanning, veta att bakom bilden av jungfru Maria fanns löftet om ett barn som skulle bli räddningen för en kung i Juda som hotasdes av utplåning.

Och om trons sanning måste sägas att dess kännetecken är att den skapar sanning. Min Kristustro vilar på att det är så.