Bibelstudium den 6 nov 2024

Var inte rädda

4Jag säger till er som är mina vänner: låt er inte skrämmas av dem som kan döda kroppen men sedan inte kan göra mer. 5Jag skall tala om för er vem ni skall frukta. Frukta honom som kan döda och sedan har makt att kasta ner i helvetet. Ja, jag säger er: honom skall ni frukta. 6Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Men ingen av dem är glömd av Gud. 7Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar. (Luk 12:4-7)

Ovan en Lukastext och den som andra texter i evangelierna är redigerad. Det  betyder att själva bibelordet har sitt fäste i skeendet kring Jesus, men att sammanhanget är mer eller mindre konstruerat. Den här texten är placerad i den för Lukas egna reseberättelsen (Luk 9:51-18:14). En variant på textorden återfinns i Matteus 10:28-31. Skaffar man sig en evangeliesynops ser man tydligt likheterna och skillnaderna mellan de olika  versionerna. 

Nu till det väsentliga, innehållet. För att fånga detta behöver man förstå det de flesta ignorerar, den i hela bibelkanon dominerande utväljelsetanken. I Gamla testamentet Israels utväljelse, I Nya testamentet utväljelsens fortsättning i de kristnas utväljelse.

I ett för de första kristna desperat läge aktualiseras denna utväljelse. Dessa kristna, de av Gud utvalda, betraktades som det judiska samhällets parias. Att döda en kristen betraktades närmast som en välgärning. Mot detta ställer Jesus den Gud som, vare sig vi upplysta kristna av idag  vill acceptera det eller inte, har makt att kasta vem han vill i helvetet, men också makt att bevara vem han vill.

Till den makten hör också att ha omsorg om de av honom utvalda.  Och den omsorgen är specifikt riktade till dem som i förföljelsetider håller fast vid sin Kristustillhörighet.  Till och med hårstråna är räknade på dem. Inte ens döden kan skilja dem från Gud.

Så förstådd väcker texten ovan motsägelse. Det är mot vårt DNA som nutida kristna att tala om att en är utvald en annan inte. Därför omtolkar vi, allt med syftet att bli kvitt en utväljelsetanke som svär mot modernitetens tal om allas lika värde och mot vår uppgift som kristna att speciellt  ha omsorg om de utsatta och svaga. För oss är Gud en Gud som inte enbart räknat huvudhåren på Kristusanhängarna utan på alla.

Detta till den dag vi förstår utväljelsens innersta syfte, ett syfte som hela Jesu framträdande avslöjar. För honom var utväljelsen inget privilegium utan en gåva, en gåva vars syfte var att föras vidare.

Tillämpat på oss kristna av idag skall vi kristna med tacksamhet ta emot att vi är speciellt utvalda av Gud. Men den gåvan missbrukas om vi inte förstår att denna vår utväljelse skall föras vidare. Det vi äger skall också andra få del av. s