Bibelstudium den 2 april 2025

Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Joh 6:34

Bibelordet ovan är ett av Nya testamentets kärnord. Så centralt är det att kristna över hela världen kan det utantill. De kan citera det i sömnen om så är.

Bibelordet är både sant och vittnesbörd på en och samma gång. När nämligen evangelisten Johannes återger det ingår det i dennes förkunnelse om Jesus. Jesus får med andra ord färg av evangelistens tolkning av sin Mästare.

Johannesevangeliet är nämligen inte en biografi över Jesus, inte heller ett reportage över dennes liv, inte främst faktaåtergivning, utan allt detta taget tillsammans. Johannesevangeliet är om man så vill ett vittnesbörd genomsyrat av föreställningen, d v s tron att Jesus är just livets bröd.

Det betyder för oss som införlivat Johannes övertygelse med vår egen att vi förutsätter att livet har två sidor.  Å ena sidan är förutsättningen bröd för dagen, å den andra att vi får del av det som vi för vår inre människa  behöver. Och denna inre människan låter sig aldrig mättas förrän den låtit sig mättas av Gud. Och denne Gud finner vi i tron på Kristus. Detta låter Johannes Jesus säga när han tillskriver Jesus orden ”jag är livets bröd”.

För min del som tagit denna Johannes förkunnelse till mig som en sanning innebär det en livshållning av speciellt slag. Å ena sidan väger jag fakta, tar ställning, fattar beslut och handlar utifrån bästa förstånd och samvete. Och jag tampas med verkligheten som vilket annan människa som helst. Men detta säger inte allt om mig. Jag har ju också min inre människa att ta hänsyn till. Och denna min inre människa  omvandlar alla yttre omständigheter till en inre verklighet, bestämd av allt som rör sig i mitt inre, medvetet som omedvetet. 

Detta är jag för den delen inte ensam om. Det tillhör livets förutsättning att av påtagligt blir tänkt  och att av fakta blir, låt oss kalla dem, trodda fakta. Att låt oss kalla det  trosavgörelser är bland det som styr våra liv är något som gäller oss alla.

Men det som skiljer mig som Jesusanhängare från många andra är att jag alltid, säger alltid, har viljan att inbegripa  Jesus i min tänkta verklighet, d v s den verklighet som styr mitt liv. Och där är Jesus som ingen annan Livets bröd.

Men nog hungrar jag fortfarande och nog törstar jag min övertygelse till trots. Det betyder att jag ännu inte är framme. Jag har ännu inte fullt ut  fått del av det utlovade brödet.

Men ett vet jag och det är att mitt liv hade tett sig annorlunda om jag inte under hela mitt vuxna liv orienterat mitt inre mot den Gud som Jesus både vittnar om och förkroppsligar.