Bibelstudium den 30 april 2025

Tro utan garantier

Mycken tid har jag under årens lopp ägnat åt att göra kristna synsätt trovärdiga.  I dag när jag fördjupar mig i Johannesevangeliets tjugonde och tjuguförsta kapitel tvingas jag göra det skenbart motsatta, nämligen hävda att tron saknar garantier.

Garantier ville nämligen Jesu lärjunge Tomas ha. Han fick också vad han  begärde. Om det läser vi i Joh 20 24-28. 

En av de tolv, Tomas, som kallades Tvillingen, hade inte varit med när Jesus kom. De andra lärjungarna sade nu till honom: »Vi har sett Herren«, men han sade: »Om jag inte får se spikhålen i hans händer och sticka fingret i spikhålen och sticka handen i hans sida tror jag det inte.« En vecka senare var lärjungarna samlade igen, och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var reglade, och stod mitt ibland dem och sade: »Frid åt er alla.« Därefter sade han till Tomas: »Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!« Då svarade Tomas: »Min Herre och min Gud.« Jesus sade till honom: »Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå tror.«

Men observerar vi,  de garantier Tomas  fick ledde till Mästarens tillrättavisning. ”Saliga de som inte har sett men ändå tror”

Garantierna uteblir även i mitt andra exempel, nu från Joh 21:12-14

Jesus sade till lärjungarna: »Kom och ät.« Ingen av dem vågade fråga honom (den uppståndne) vem han var; de förstod att det var Herren. Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.

Här saknas garantierna av den enkla anledningen att här när Jesus visade sig för lärjungarna vid Tiberiassjön, var hans uppenbarelse närmas att likna vid en mystisk vision. Lärjungarna förstod att det var Jesus de mötte, men de vågade inte fråga vem han var.

Mitt tredje exempel hämtar jag från Joh 21:15

När de hade ätit sade (den uppståndne) Jesus till Simon Petrus: »Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?« Simon svarade: »Ja, herre, du vet att jag har dig kär.« Jesus sade: »För mina lamm på bete.«

Inte heller här frågas efter bevis däremot efter sinnelag. Johannes relation till Jesus vilade inte på att denne kunde förete bevis på Jesu kroppsliga uppståndelse. Relationen till Jesus vilade helt och hållet på dennes kärlek till sin mästare.

Så var det och så har det förblivit. Ingen av kvinna född kan bevisa att Jesus har uppstått. Bevis finns däremot på  att Jesus dog på ett kors. Uppståndelsen tillhör trons område och skall också göra det. Ingen blir salig av att kunna bevisa att Jesus har uppstått, salig blir däremot den som älskar Jesus med hela sin varelse, salig därför att denne gör andra saliga.

Själv berömmer jag mig av att vara bland dem som studerar bibeln mer än de flesta. Men mer än annat av att ha ägnat åtskilliga år av mitt liv på att i en djupstudie betrakta en lokal väckelse under andra hälften av 1800-talet och dess verkningar.

Dessa verkningar var osannolika. De vände upp och ner på en hel bygd. Men detta berodde inte på att väckelsens män och kvinnor hade bevis på att det de gjorde var garanterat riktigt. Det var det för den delen inte heller. Men kärleken till uppståndne gjorde dem oemotståndliga.