Bibelstudium den 18 juni 2025

33Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vägar. 34Vem kan känna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare? 35Vem har skänkt honom något som han måste återgälda? 36Ty av honom och genom honom och till honom är allting. Hans är härligheten i evighet, amen. Rom 11:33-36

Det gick inte ihop för Paulus. Det förstår vi när vi läser kapitlen 9 till 11 i Romarbrevet. Paulus kunde inte förstå varför judarna, Guds utvalda folk, inte kunde förstå att Jesus var den Messias som skulle komma. Inte nog med det. I och med att judarna vände Jesus ryggen vacklade hela trosbygget för honom. Hur blev det egentligen med Guds utväljelse av sitt egendomsfolk  som var och är en av bibelns grundvalar. För Paulus blev trösten att Gud trots allt ändå inte övergivit sitt folk. Den dagen skulle komma läser vi i Rom 11:25-32 då Israel slutligen gick sin räddning till mötes.

Själv förstår jag inte riktigt hur Paulus tänkte. Visserligen har jag och Paulus  Jesus gemensamt,  han i en överväldigande upplevelse av den uppståndne vid sin omvändelse, jag i en läsning av korset som gjort att Jesus vad som än händer blivit fästet i mitt liv. 

Däremot läser vi inte bibeln på samma sätt. Han var rabbinen som genom skriftstudium av ett slag som är mig både främmande och obekant fått bekräftat att Jesus var Guds utvalde. Jag däremot är en modern människa som med kritiskt sinne inte bara läser bibeln med förbehåll, utan även evangeliernas alla berättelser om den Jesus som mer än annat framträder som undergörare i tidens stil. Jag kan inte komma ifrån att jag tröttas när underberättelse läggs  till underberättelse i evangelierna. Det luktar förkunnelse med syfte att övertyga när jag ser dem staplade på varandra.

Paulus sätt att läsa bibeln  var så långt från en historisk betraktelse av uppenbarelsen som man kan komma. Min historisk kritisk metod, med blick för det genuina även i berättelser som mer luktar förkunnelse än historiska vittnesbörd, är visserligen tänkvärd, Men den lockar inte massorna till våra predikstolar. 

För Paulus gick det inte ihop att judarna trots bibelns vittnesbörd inte kunde ta emot Jesus. För mig att folk inte begriper att Jesus var en gudsman just  när han i förtvivlan utropade sin nöd inför Gud, en gudsman som kröntes  när han i dödsögonblicket överlämnade sig till den Fader som tycktes ha övergivit honom.

För Paulus lade skriftlärdom med tolkningsnycklar som jag alls inte begriper mig på, grunden, för mig en historisk kritisk läsning där Jesu ord på korset bildar höjdpunkten.

Men slutsatsen har jag gemensam inte bara med den Paulus som var besviken över att judarna ingenting fattade utan även med alla som med mig  inte får gudstron att gå ihop. Inför detta obegripliga utbrister vi gemensamt:

Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vägar. Vem kan känna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare? 35Vem har skänkt honom något som han måste återgälda? Ty av honom och genom honom och till honom är allting. Hans är härligheten i evighet, amen