Bibelstudium den 16 juli 2025

Åter kom Herrens ord till Sakarja:

9Så har Herren Sebaot sagt: »Åter kom Herrens ord till Sakarja:

9Så har Herren Sebaot sagt: »Fäll rättfärdiga domar och visa varandra kärlek och barmhärtighet! 10Förtryck inte änkan och den faderlöse, invandraren och den fattige. Tänk inte ut onda planer mot varandra.« 11Men de vägrade att lyssna. Sturskt vände de ryggen till och gjorde sig döva. 12Ja, de gjorde sina hjärtan hårda som diamant för att slippa höra den lag och de ord som Herren Sebaot hade sänt med sin ande genom de tidigare profeterna. Då drabbades de av Herren Sebaots mäktiga vrede. 13De ville inte höra då han ropade, och därför sade han: »Då vill inte heller jag höra när de ropar. 14Jag låter dem virvla med vinden, bort till folk som de inte känner.« Landet lades öde bakom dem, ingen färdades där. Så gjorde de det ljuvliga landet till en ödemark. 11Men de vägrade att lyssna. Sturskt vände de ryggen till och gjorde sig döva. 12Ja, de gjorde sina hjärtan hårda som diamant för att slippa höra den lag och de ord som Herren Sebaot hade sänt med sin ande genom de tidigare profeterna. Då drabbades de av Herren Sebaots mäktiga vrede. 13De ville inte höra då han ropade, och därför sade han: »Då vill inte heller jag höra när de ropar. 14Jag låter dem virvla med vinden, bort till folk som de inte känner.« Landet lades öde bakom dem, ingen färdades där. Så gjorde de det ljuvliga landet till en ödemark. Sakarja 7:9-13

Profeten Sakarja profeterar till ett sargat  folk, ett Juda som just börjat repa sig efter nationell katastrof, förvisning och fångenskap. (Läs not till Sakarja 1:1). Före allt annat behöver dessa judar återfå den förankring i verkligheten som är en förutsättning för livet.

Till den förankringen hör,  lär oss texten ovan, att  fälla rättfärdiga domar och visa varandra kärlek och barmhärtighet! Dessutom att inte förtrycka änkan och den faderlöse, invandraren och den fattige. Slutligen att inte tänka ut onda planer mot varandra.«

Denna i grunden naturliga inställning sätts på spel när allt vänds upp och ner och man själv känner sig utsatt och hotad. Så under profetens tid som nu. Att begära av en i sina grundvalar otrygg människa ska visa normal omtanke är att begära för mycket.

Därför är det fortfarande av vikt att uppleva sig trygg och förankrad i en omgivning man kan lita på. Annars blir det som profeten förutsäger att Herren Sebaot, (eller vem det nu, minanmärkning)  vredgas och låter dem virvla med vinden, bort till folk som de inte känner.

Om denna katastrof må man säga vad man vill, blott inte förneka dess sanning. Det finns inget så farligt som att virvla med vinden utan förankring i tillvaron.

Samhälls- och tankeomvandlingar är därför känsliga. Dessa må vara nödvändiga men de kräver sina offer.

Det krävde sina offer när Jesu budskap, med sin nytolkning av vad gudsfruktan innebar, började tillämpas. Det krävde sina offer när Paulus drog med sig de kristna i sin förståelse av Jesu budskap. Och i den tid som föregick vår krävde det sina offer när den moderna världsbilden började tillämpas i bibeltolkningen. Och idag är det uppenbart att den rotlöshet som blev resultatet av migrationen, ledde till en kriminalitet av en omfattning som ingen kunnat ana.

Samtidigt är nyordning nödvändig för både personlig och samhällelig utveckling. Man kan inte leva på ett arv som uppenbarligen inte håller.

Själv balanserar jag som på en knivsegg. Jag vet att Kristi budskap måste nytolkas utifrån nutidens vetande. Jag vet också att man måste läsa bibeln med ögonen öppna för att bibelns budskap inte enbart är signaler givna från en allsmäktig och allvetande Gud. Detta trots att bibeltexterna själva i sina formuleringar tycks förutsätta detta.

Jag kan inte blunda för att budskapet är både färgat och i sin ursprungliga lydelse formulerat att passa i andra sammanhang är de i texten förutsatta. Mitt historiska sinne tvingar mig till den insikten.

Som gjort alltså för en kristendom som endera låst sig vid de ursprungliga formuleringarna som vore de budskap komna direkt från Gud, eller hamnat i  en nutida omtolkning som i grunden är främmande för Jesu ursprungliga budskap. Samtidigt vet jag att den rotlöshet mitt budskap kan föra med sig,  är bland det farligaste som finns.

För egen del lägger jag därför ner all min kraft på att förmedla ett förnyat budskap samtidigt som jag vet att trygghet och förankring är själva förutsättningen för att änkan och den faderlöse, invandraren eller den fattige  inte skall komma till skada.  Jag ser inget alternativ till denna min hållning.