Bibelstudium den 25 mars 2026

Då sade ängeln till henne: »Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.«

Vem vill inte ta till sig dessa ängelns ord till jungfru Maria om henne som funnit nåd hos Gud och skall föda honom som skulle bli den högstes son. Och vem av oss styr inte om detta budskap så att orden om  ”Davids tron” och”Jakobs hus” tonas ner för tanken på en Jesus som en hela världens frälsare. Och vem av oss älskar inte berättelserna om Jesu moder Maria och om Jesu underbara födelse!

Men vi är inte alla. En ökande andel av vår befolkning har skjutit undan jungfru Maria för andra kvinnliga förebilder. Men de gör som vi om än med andra förtecken. De lyfter upp, tonar ner för att  bereda plats i eget inre. Det hjälper dem att leva.

Vi människor, vare sig vi kallar oss  kristna eller ej, finner nämligen inte harmoni och jämvikt  om vi inte får omge oss med två verkligheter, den påtagliga och den tänkta eller drömda.

Men sedan anfaller oss verkligheten, en verklighet som inte upphör att fråga. Hur är det med våra förebilder och våra drömmar. Vad är skapat i vårt eget inre  och vad svarar mot verkligheten. Och hur förhålla sig om det jag trott på och tryggat mig vid inte är sant. Hur skall jag då kunna stå stadigt?

Och hur blir det om jag är bland dem som håller  för öronen och vägrar lyssna när tvivlet gör sig påmint? Har jag råd med det utan att samtidigt ta skada inombords?

I de här banorna tänker jag när jag nalkas texterna till Jungfru Marie bebådelsedag. Själv drabbas jag obönhörligen av denna ständigt återkommande sanningsfråga. 

Hur är det med berättelserna om jungfru Maria, frågar jag mig? Står inte dessa i den heliga fantasins sammanhang? Har man inte av den historiska sanningen skapat helig myt? 

Och jag märker att jag inte kan värja mig. Allt tyder på att den bibliska sanningen bottnar i helig myt.

Jag känner bara ett sätt att vara ärlig mot mig själv. Det är att sanningen om Jesus hämtas vid korset. Där avslöjas trons väsen, att Jesus är Guds son och som sådan sanningens själva källa.

Sen kan jag gå bakåt och kommer då till  den heliga jungfrun. Som den korsfästes moder är hon helig och som den heliges moder upphöjd. Ett kan därför aldrig tas ifrån henne; att hon födde Jesus den korsfäste och uppståndne.