Bibelstudium 30 jan 13

Det står aldrig stilla här på vår jord. Allt förändras i en ständigt pågående rörelse. Så även trosföreställningarna. Ett bidrag med konsekvenser för gudstron fick jag i söndagsmorse på P1. En docent talade om DNA som möjligt medium för datalagring. Han gjorde det genom att halvt om halvt personifiera de båda begreppen naturen och evolutionen. Naturen har låtit DNA bli ett lämpligt lagringsutrymme sa han i ett andetag, i ett andra upprepade han sitt påstående men av naturen hade då blivit evolutionen.

Naturen/evolutionen användes alltså som sammanfattande beteckning på och konkretisering av en allt övergripande verklighet med betydelse för våra liv. I det här fallet genom att låta naturen/evolutionen utgöra förutsättning för datalagring. Är inte det ett sätt att med annan terminologi beskriva något av vem Gud är och vad Gud gör, så säg?

I själva verket har försöken att konkretisera Gud och Guds vilja pågått så länge det funnits människor på vår jord. Bibeln, som är långt ifrån enhetlig, kan läsas som en enda lång uppradning av sådana försök. För oss sena tiders människor förefaller åtskilliga av dessa försök obegripliga, t o m misslyckade, andra appellerar på oss.

Det här insåg redan aposteln Paulus något som dagens text från Filipperbrevet visar.”Min bön är att er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning, så att ni kan avgöra vad som är väsentligt och stå rena och skuldfria på Kristi dag” Fil 1:9 f

Paulus visste f a att man skulle vara kräsen i sitt sökande. Man skulle söka Gud och Guds vilja med insikt och urskillning. Inte vad som helst dög. Jag vet inte vad en modern Paulus skulle ha sagt om att låta en personifiering av evolutionen/naturen vara en delbeskrivning av denne Gud. Ett har jag dock klart för mig; han skulle aldrig gå med på att evolutionen/naturen beskrev Gud på ett träffande sätt.

Paulus hade nämligen upplevt Kristus och det var med Kristus för ögonen han såg på Gud, läste sin bibel och betraktade verkligheten. Med de ögonen var det väsentliga kärlek och kärlek i sin tur nåd. Nåden tog sig uttryck i att förtjänst inte meriterade inför Gud utan överlåtelse. Renhet och skuldfrihet var inget människan kunde förtjäna, den kunde man bara få för att sedan vårda.

Kristendom är för mig att med Paulus läsa Gud med ”Jesusglasögonen” på. Det betyder inte att jag är blind för andra sätt att läsa. Jag kan även se hur människor som aldrig skulle ta ordet Gud i sin mun, ändå inte kommer ifrån honom; inte ens en docent som experimenterar med DNA som medium för datalagring.