(Se även nytt inlägg ”2 Med mina glasögon” 3 17 ”I Sverige hälsar man på varandra. Man tar både kvinnor och män i handen”)

Bibelstudium i Vivalla 18 januari 2017

Men Hjälparen, den heliga anden som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er. (Joh 14:26)

Har ni hört talas om parakleten? Parakleten är Johannesevangeliets namn på den helige Ande. På svenska kallas hen Hjälparen Uppgiften är som ordet säger, att hjälpa till.

Hjälpa till med vad? Hjälpa till att aktualisera Jesus för Jesusanhängarna i tider som komma skulle. Ett av bibelorden som tydliggör detta är ovan anförda Joh 14:26.

Denna Andens aktualiserande funktion i tider med nya förutsättningar, nya bekymmer och nya tankebanor är nödvändig att ha med i beräkningen. Detta till och med i bibelstudiet. Ta kapitel fem i Johannesevangeliet som exempel. Detta kapitel börjar med en berättelse, berättelsen om hur Jesus botar en sjuk man vid Betesda. Sen håller Jesus monolog hela kapitlet ut.

Men hur talar han? Avgjort inte som han gör i de synoptiska evangelierna (Matteus, Markus, Lukas). Det är ett resonemang som hör hemma i ett senare sammanhang. Mera precist i ett där platsens judar hade gett de lokala Jesusanhängarna med deras upphöjande av Jesus kalla handen och dessutom klart demonstrerat detta.

Trots de annorlunda tongångarna låter sig Jesus ändå kännas igen. Om inte i ordvalet så innehållsmässigt befinner sig Jesusmonologen i samklang med vad vi känner igen från Jesus. Språket och situationen skiljer sig från det som vi vant oss vid att förbinda med Jesus, men andemeningen stämmer väl överens med det Jesus brukade vilja ha sagt.

Många gånger har jag i min förkunnelse som varit baserad på texter från Johannesevangeliet, observerat detta. I sådana sammanhang har jag talat om att Johannesevangeliet på ett märkligt sätt är dubbelexponerat. Det återger då och senare på en och samma gång.

Idag föredrar jag att i stället tala om Parakletens /Jesus ingripande. Parakleten, den Helige Ande låter Jesus på ett trovärdigt sätt tala i nya sammanhang. Och denne paraklet/Jesus inte bara förstår den historiske Jesus, han begriper honom helt och fullt.

Detta för över på mig och er och på parakleten/Jesus roll i våra liv. För vi tror väl inte att parakleten hade gjort sitt när nittiotalet ändat och ett nytt århundrade tog sin början?

I själva verket är parakleten/Jesus vår möjlighet att leva vidare som de kristusanhängare vi bekänner oss vara.

Detta har vi svårt att ta till oss. Bibelns ord som det står där räcker. Men faran är att vi låser oss i bibliska formuleringar. De blir som åsiktsbastioner eller som sanningens pansar. Att innanför bastionen och innanför pansaret finns människor, du och jag, som bastionen och pansaret till trots, har levande och självständigt fungerande hjärtan. Och att pansaret ofta har ett att säga, hjärtat ett annat.

Och att det alltid är hjärtat som har avgörandet i sin hand. Hjärtat styr och bastionen och pansaret är hjärtats redskap.

Hur många exempel har jag inte på detta. Oomvända hjärtan slåss med trons pansar och allt blir fel. Fel på grund av det oomvända hjärtat. Därför fullkomligt skriker kristenheten av idag efter parakleten/Jesu hjälp. Det betyder Parakleten/Jesus som tar sin boning i mitt och andras hjärta och hjälper oss att leva Jesuslivet idag. Till hjärtat skall nämligen Jesus. Det är där han hör hemma.