(Se även ”Med mina glasögon 2” 33 17 Du är i så bra form, sa Donald Trump)

Bibelstudium i Vivalla den 16 augusti 2017

 Om Gud i Psaltaren 8

2Herre, vår härskare, väldigt är ditt namn över hela jorden. Jag vill besjunga din himmelska prakt 3med ett barns, ett dibarns mun. Du har rest ett värn mot dina fiender för att betvinga ovän och hämnare. (Psaltaren kap 8 v 2 f)

Om människan i Psaltaren 8

Du gjorde honom nästan till en Gud, med ära och härlighet krönte du honom 7Du lät honom härska över dina verk, allt lade du under hans fötter: (Psaltaren kap 8 v 6 f)

Vi vet inte alltid exakt vad Psalmisten menade när han lovsjöng Gud i Psaltaren 8. På sina håll är betydelsen osäker. Det exemplifierar det första textutsnittet ovan. Den observante märker att 1917 års översättning radikalt skiljer sig från den nuvarande. Jesus tycks mer läsa som den nuvarande översättningen, när han enligt Matteus 21:16 låter ”barn” och ”dibarn” sjunga Guds lov. Följdriktigt kan man tycka. Som bekant uppgraderade Jesus barn och fåkunniga. Dessa stod närmare Gud än mången annan.

Till detta hör att jag inte vet om det är rätt att som den nuvarande översättningen låta satsen att Gud ”rest ett värn mot dina fiender för att betvinga ovän och hämnare” stå som en självständig sanning utan närmare kopplingar till ”barn” och ”dibarn”. Att det i sak är riktigt att Gud ”värnar” oss är jag däremot övertygad om. Visserligen har Gud satt gränser för livet. Ingen undgår döden. Men att Gud under vår livsresa skyddar oss mot de nedbrytande krafterna (här benämnda fiender, ovän och hämnare) i tillvaron, är jag övertygad. Om inte annat skyddar han oss med lagar och etiska regler, men mest av allt förstås genom sitt evangelium. När detta glada budskap når våra hjärtan är det inte aktuellt att vare sig göra ont eller tänka destruktivt.

Till saken hör dessutom att vi i ett avseende tycks vara mer upplysta än psalmisten. För honom stod det ännu inte klart att livet hade en fortsättning i evigheten. Avslutningen i psalm 23 är i det avseendet avslöjande. Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv, och Herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever. Så länge jag lever, inte en dag längre. Men vi vet bättre; Jesu uppståndelse är för oss ett tecken på att Gud inte överger ens den som lämnat detta liv.

Orden om människan i Psalm 8 väcker frågor men av en annan anledning. Där står: Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom. Allt lade du under hans fötter. Här är det inga problem med vad som står i grundtexten. Om dess betydelse råder ingen tvekan. Men av nästan till en Gud blir i Hebreerbrevet 2:4 änglar. Och hos Paulus blir av allt lade du under hans (dvs människans) fötter en messiansk profetia om Jesus. (1 Kor 15:27)

Varför har jag mödat mig om att påvisa allt detta? Vore det inte bättre att bara läsa som det står och sen ta till sig av detta? Men i så fall missade jag att också bibeltexter kan vara tvetydiga. Dessutom att messianska tolkningar av Gammaltestamentliga texter inte alltid är självklara. Bibeln läst utan trons glasögon inte bara kan vara utan också är mångtydig.

För mig har detta lett till att jag konsekvent läser bibeln med Kristus som riktmärke. Detta har inte hindrat mig att se att det också finns andra möjligheter till tolkningar. Dagens text är för mig ett av många exempel på detta.