Bibelstudium i Vivalla den 5 okt 2022

(Daniel berättar om en syn)

¹⁵Medan han talade så till mig stod jag stum, med nerböjt ansikte. ¹⁶Något som tycktes vara en människohand rörde då vid mina läppar. Jag öppnade munnen och sade till honom som stod där mitt emot mig: »Herre, synen var så plågsam att jag inte har någon styrka kvar. ¹⁷Hur skulle jag, din ödmjuke tjänare, kunna tala med en sådan som du? Mina krafter är slut och jag kan inte längre andas.« ¹⁸Han som såg ut som en människa rörde ännu en gång vid mig och gav mig styrka. ¹⁹»Var inte rädd, du högt älskade«, sade han, »allt skall gå väl. Var stark, var stark!« När han talade med mig blev jag frimodigare och sade: »Tala, herre, nu har du styrkt mig. Daniel 10:15-19

Berättelsen ovan inleds med orden ”Daniel berättar om en syn”. Så står det inte i bibeln. Orden är evangeliebokens och skall hjälpa oss att läsa texten som en uppenbarelse, inte som en i alla stycken påvisbar historisk sanning.

Uppenbarelser, upplevelser liksom  föreställningar om hur evangeliet skall förstås, följer alltid med engagerad kristen tro. Det ger liv åt evangeliet. Tron är inte bara fakta, tron är också upplevelse, känsla och mer eller mindre fria tolkningar.

Nu är det viktigt med boskillnad mellan det ena och det andra. Fakta skall vi vara noga med, för min del är det noga med att skilja det som vi vet från det vi tror oss veta. Och det som vi vet har vi gemensamt med alla som söker det påvisbara, det som har skäl för sig. Det historiska i bibeltexterna  behöver man inte vara kristen för att kunna bestämma. Men det vi upplevt är vårt alldeles egna

Själv har jag inte kunnat klara mig andligt utan mina upplevelser och mer eller mindre trovärdiga tolkningar av evangeliet.  Det har gett liv åt min kristendom. Men detta som jag upplevt är, och det måste betonas, inte lika bestående som det faktiska. Hur mycket har jag inte ändrat mig under årens lopp.

Detta som bakgrund till Daniels möte i dagens text med ett himmelskt väsen, ett väsen om liknade  en människa, vittnar Daniel.  Denne, låt oss kalla honom ”människoson”, stärkte Daniel står det. Men f a öppnades Daniels ögon för vad som komma skulle.

Vi sena tiders barn har genom Daniels bok i Gamla testamentet förmånen att få ta del i det som uppenbarats för Daniel. Och vi kan också förstå hur avgörande dessa uppenbarelser var för det judiska folket. Katastrofen hade nämligen inträffat. Vi läser om den i Daniel 9:27. Angriparen, den hellenistiske fursten Antiochus IV Epifanes, hade avsakraliserat templet genom att avskaffa offren och vigt helgedomen till Guden Zeus. Allt var raserat. Den judiska identiteten raserad.

Allt måste nu till för att göra detta ingrepp mot hjärtat i den judiska tron om intet. Och så skedde också. Mackebéerna gjorde uppror och vann templet tillbaka.

Daniels bok skall läsas som en del i mobiliseringen mot övergreppen mot den judiska tron. Boken kallas apokalyptisk. Den talar i detalj om i vilket sammanhang övergreppen mot judarna stod. Boken visar att Gud trots allt har allt i sin hand.

Tro nu bara inte att orden i Daniels bok representerar bokstavlig sanning. Den står för upplevd sanning i samma mening som mina egna andliga upplevelser under år som gått. Daniels bok står, om jag tillåts förenkla, för  upplevd, dessutom nödvändig sanning i en svår tid. Den är kort och gott en kampskrift vars sanningar är relativa.

Den som vill veta mer om de historiska fundamenten i Daniels bok  går lämpligen till kommentarerna till Daniels bok i Bibel 2000. En noggrann läsning av dessa kommentarer hjälper oss förstå att Daniels bok är en skrift där man tror det man vill och behöver tro.

Och boken fungerade. Det har också de tolkningar av trons väsen gjort som farit genom mitt huvud under åren som gått. 

Detta betyder inte att jag ständigt trott rätt. En kontinuerliga självkritik har gjort att jag kommit vidare till förnyade föreställningar som gett förnyat liv i min tro. 

Och om Daniels bok gäller enligt min bedömning; den var bra för sin tid och sitt sammanhang. Men den skall läsas med öppna ögon och öron för det historiskt trovärdiga och den skall f a ses i sitt sammanhang.