Bibelstudium Vivalla den 20 febr 13

2bAbel var herde och Kain brukade jorden. 3En gång frambar Kain en offergåva till Herren av markens gröda. 4Abel frambar också en gåva och offrade de fetaste delarna av de förstfödda djuren i sin hjord. Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva 5men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. 6Herren sade till Kain: ”Varför är du vred, och varför sänker du blicken? 7Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.” 1 Mos 4:2–7

Skall den här texten om Adam och Evas söner Kain och Abel betyda något för oss vill det till att vi tillfälligtvis ”stänger” delar av texten. Det duger exempelvis inte att vi funderar över det rättfärdiga i att Kain och Abel offrar, inte heller att vi spekulerar över om det som sägs verkligen hänt. Detta för att ta det viktigaste.

Istället får vi rikta uppmärksamheten på följderna av orättvis behandling. För visst var det orättvist att Gud gillade Abels gåva men inte Kains.

Som det var med Kain och Abel är det fortfarande. En går det bra för, den andre misslyckas, en blir rättvist behandlad, den andre inte. Och precis som då sänker den orättvist behandlade blicken och ruvar på revansch.

Hur ställa sig till detta allmängiltiga problem?

”Numänniskornas” svar lyder; skapa jämlikhet, se till att det blir rättvist överallt och alltid. Säg inte ett ord om egen skuld, tala hellre om onda strukturer och förledda människor.

Mot detta står ”bibelsvaret” tydligt redovisat i texten ovan; se upp med din sänkta blick och din vrede över orättvisan. Både det ena och det andra visar att ”synden ligger vid dörren” och inget högre önskar än att erövra dig. Men du har kraft inom dig att råda över dina onda passioner.

Jesus säger både det ena och det andra.  Nog ser Jesus behovet av rättvisa och jämlikhet. Det behöver man inte läsa länge i evangelierna för att märka. Men han bortser därför inte från de bibliskt färgade föreställningarna om synd. ”Numänniskorna” vill inte ta ordet synd i sin mun, Jesus gisslar den ständigt.

För mig är inte problemet vilket alternativ jag skall välja. Problemet har med dragningskraft att göra, en dragningskraft jag påverkas av vilket jag vill eller inte.

Jag kan framför allt omöjligen komma undan den centrifugalkraft som påverkan av samtiden innebär. Men jag försöker stå emot. Det är bland annat därför jag envisas med dessa bibelstudier. Jag är nämligen inte rädd för att bli indragen i den verkningskrets vars själva centrum är Jesus. Varför?  Ärligt talat därför att närheten till Jesus aldrig någonsin har givit mig dåligt samvete.