Bibelstudium Vivalla den 9 oktober 13

1Där Jesus kom gående fick han se en man som hade varit blind från födelsen. 2Lärjungarna frågade honom: ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?” 3Jesus svarade: ”Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. 4Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. 5Så länge jag är i världen är jag världens ljus.” 6Sedan spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degen på mannens ögon 7och sade: ”Gå och tvätta dig i Siloadammen.” (Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende.(evangelium enl Johannes 9:1-7)

     Det lönar sig ofta att läsa mellan raderna. Detta gäller inte minst i bibeltexterna med deras brokiga bakgrundshistoria. I dag läser jag mellan raderna i en undertext från Johannesevangeliet där det berättas om hur Jesus botar en blindfödd man.

     Det jag fastnar för i den bibeltexten är Jesu ord om att mannens blindhet varken berodde på att den blinde syndat eller hans föräldrar. Mannen var född blind för att (genom Jesu ingripande)  ”Guds gärningar skulle uppenbaras på honom”. Inför det svaret blir jag ett enda stort frågetecken. Skulle Gud vara sån att han handikappar en människa bara därför att Jesus skulle få demonstrera sin makt?

     Det är här jag börjar läsa mellan raderna. Är det inte så att den här berättelsen egentligen blottar det omöjliga i att få grepp om Gud. Hur vi än vrider och vänder på det kan vi inte placera in Gud på trovärdigt sätt i våra världsförklaringar.

     En kristendom som tar som sin uppgift att få det hela att gå ihop, väcker allt mindre respekt i en upplyst värld. Inte undra på varför.

     Tro inte att jag därför är på väg att lämna vare sig tro eller kyrka. Begripa och förstå sig på är nämligen en sak, följa efter en annan. Och för mig är kristendom att följa efter. Följa efter ingen mindre än Jesus. Idag följa efter undergöraren Jesus, han som spottade, gjorde en deg och botade.

     Varför inte, säger mina trossyskon från Etiopien och Eritrea. Åtminstone sa de det när jag en gång i en predikan påstod att man inte skulle ta underverken för bokstavligt. De hade själva i sina hemländer upplevt mirakler där allt skedde som det stod skrivet.

     Men jag kan inte, hur mycket jag än ber om tro och kraft från ovan, bota  genom att spotta, göra en deg och smeta på. Jag får följa efter Jesus på annat sätt. Huvudsaken är att den blinde får sin syn tillbaka igen.

     Efterföljelse betyder för mig att våga satsa på det Jesus satsade. En av hans satsningar handlade om att bota sjuka. Således är detta också min uppgift. Sätten må växla, men saken består.