(Se även nytt inlägg ”Med mina glasögon 2”, 50 17 Nersmittad av partsinlagor)

Bibelstudium i Vivalla den 13 december 2017

 2Den dag skall komma då berget med Herrens tempel står där orubbligt fast, högst av bergen, överst bland höjderna. Alla folk skall strömma dit, 3folkslag i mängd skall komma, och de skall säga: ”Låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds tempel. Han skall lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa.” Ty från Sion skall lag förkunnas, från Jerusalem Herrens ord. 4Han skall döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. (Jesaja kap 2 v 2 t o m 4 a)

      Människan består av en yttre del och en inre. Ingendera kan hon vara utan. I det här bibelstudiet handlar det om den inre delen, d v s människans inre tanke- och föreställningsvärld och specifikt den kristna människans föreställningsvärld.

För att ta det enkelt är det speciella med den kristna föreställningsvärlden att Jesus finns med i tankarna, finns med och styr. För mig kallas detta tro.

Kristna är olika, en del släpper in lite av Jesus, andra mycket. Den som släpper in mycket blir präglad av Jesus, den som släpper in lite är knappt märkbart påverkad. De som är snåla på att låta Jesus få reellt inflytande, ger sitt inre utrymme åt annat. Är man inte hängiven det ena är man hängiven det andra. Något hänger man sig åt, något tror man, vare sig man inser det eller inte.

Inflytandet från Jesus kommer från olika håll, bland annat från evangelierna. Dessa ord från evangelierna om och av Jesus är inte automatiskt verkande. De måste omvandlas till levande ord och som sådana visa sin kraft genom att påverka tankar och handlingar. Min tanke med mina varje vecka återkommande bibelstudier är att stimulera till en sådan omvandling.

En del bibelord är snabbverkande, andra svårsmälta, ytterligare andra måste omvandlas för att fungera som Jesusord. Ursprungligen handlar de nämligen om annat än om Jesus. Så är fallet med dagens text som är en profetia, en drömvision, som berättar hur människor från hela världen strömmar till berget där Herrens tempel är beläget för att i templet finna gudomlig vägledning och bli delaktiga i gudomlig rätt. Resultatet blir fred, harmoni och lyckorike.

Satt i händerna på religiösa maktmänniskor är dagens text ödesdiger. Den kan lura dem att tro att Jerusalem automatiskt är världens centrum, att det judiska folket automatiskt är herrefolket, att templets lag och kult är det enda som skänker den fulländade gudsgemenskapen.

Omvandlad till en profetia om hur människor vandrar till det ”levande templet” ( 1 Petr 2:4-5) Jesus blir resultatet ett annat. Jesus må själv vara den av Gud utvalde, han må själv ha gjort anspråk på att vara den ende sanne förmedlaren av Guds vilja, men hur annorlunda är inte hans anspråk i jämförelse med andras.

Utvaldheten (välsignelsen) stockar sig inte hos honom och i honom. Den sprider sig som ringar på vattnet ut över ständigt nya välsignade. Utvaldhetens yttersta syfte är att göra alla till utvalda.

Först den omvandlade profetian platsar i en kristens inre, först den omvandlade profetian kan förstärka Jesusnärvaron i vårt inre.

Sen kan man i studiesyfte försöka sätta sig in i vad Jesaja egentligen menade, och för den delen också Hosea som återger samma profetia. Det blir i så fall ett led i fördjupad kunskap om Gamla testamentet. Men för att stimulera Jesusnärvaron i mitt inre är endast den omvandlade profetian brukbar.