Bibelstudium Vivalla den 5 juni 13

Bibelstudium Vivalla den 5 juni 13

Aposteln Paulus fick det inte att gå ihop. Lika självklar som jämställdhet och demokrati är för oss, var Israels utväljelse för honom. Men Guds utvalda folk lyssnade inte på evangeliet. De sade nej till det för honom självklara att Jesus och hans evangelium inte var en trons avvikelse utan en fullbordan. Vad menade egentligen Gud med att låta Israel med sitt nej hamna utanför? Paulus söker den ena förklaringen efter den andra utan att få ett slutgiltigt svar. Till slut utbrister han Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud! Aldrig kan någon utforska hans beslut eller spåra hans vägar. Vem kan känna Herrens tankar, vem kan vara hans rådgivare? Vem har skänkt honom något som han måste återgälda? Ty av honom och genom honom och till honom är allting. Hans är härligheten i evighet, amen. Romarbrevet kapitel 11 versarna 33-36

 Kan man tänka sig en mera fullödig reflexion av en man som inte greppar vad Gud menar, men förstår att Gud är något oundvikligt?

Själv ser jag inte på Israels utväljelse som Paulus. Nog oroar det mig att Israel inte upptäckt evangeliet. Men för mig gör det mindre skillnad om den som missat evangeliet är israél eller svensk.

Däremot har jag tagit till mig Paulus sätt att tala om Gud. Självklart låter sig Gud inte bindas av den mänskliga föreställningsvärlden som ateisterna tycks anse. Vore det fallet kan man avfärda Gud som en önskedröm. Men inte ens då slipper man undan. Tron på Gud ersätts av annan tro, också den färgad av mänskliga föreställningar. I värsta fall tror man så starkt på sig själv att man trampar ner andra.

Vad jag brottas med är inte frågan om Guds existens utan hans avsikter. Spåren leder sannerligen inte självklart till en kärleksfull Gud som bryr sig om de små och värnlösa. Se bara hur det är ute i naturen. Där beror tillvarons överlevnad av, som Darwin uttryckte det, ”the survival of the fittiest” (de starkares överlevnad).

För mig finns det bara en lösning på frågan om vad Gud vill. Det är att ta trossprånget och låta Gud representeras av Kristus. Jag utgår från att Kristi vilja återspeglar Guds.

Ett ja till Kristus betyder emellertid inte att brottningsmatchen därför är över. Jag behöver ta reda på vad Kristus vill, vilket inte alltid är så lätt. Kristus handlar ju enligt evangeliernas vittnesbörd mer utifrån situation än utifrån fasta regler. Vidare måste Kristi vilja konfronteras med min egen. Det duger nämligen inte att handla mot sitt samvete.

Nu skall ärligen sägas att jag är frimodig i mitt val av Kristus. Vem skulle jag annars välja?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s