Bibelstudium i Vivalla den 11 dec 2013

Jag läste ett utdrag ur psaltarpsalm 85 i min psalmbok. Där stod: Jag vill höra vad Gud säger. Herren förkunnar välgång för sitt folk och sina trogna och för de redbara. De som fruktar honom har nära till hans hjälp, hans härlighet bor i vårt land. Godhet och trofasthet möts, fred och rättvisa omfamnar varandra. Trofasthet spirar ur jorden, rättvisa blickar ner från himlen. Herren själv ger allt gott, vårt land ger sin gröda. Rättvisa går framför honom, fred och välgång i hans spår. Psaltaren 85 versarna 9 till 14.

Ord alltså om fromhetens välsignelse och Guds trofasthet, om Herrens rättfärdighet och rättvisa mot sitt trogna och redbara folk. Och jag tänkte; dessa ord tyder på kris, till och med att tillståndet var bedrövligt när psalmisten skrev sin psalm. När allt är som det skall brukar människor tiga och ta för givet.  Det är i motgångens tid som drömmarna väcks till liv och visionerna skapas. Framgång däremot förblindar; segrar förvandlas snabbt till erövringar, tacksamhet till självklarheter.

Mycket riktigt; när jag slog upp bibeln och läste psalmen i sin helhet visade det sig att jag hade rätt. Passagen innan vår text lyder: Upprätta oss, Gud, vår räddare, låt din ovilja mot oss fara! Skall du vredgas på oss för alltid, skall din vrede vara från släkte till släkte? Vill du inte ge oss liv igen, så att ditt folk kan glädjas över dig? Herre, visa oss din godhet och ge oss din hjälp!

Glöm inte att vanliga psykologiska regler gäller även vid tolkningen av bibeln. Fryser du bibelordet till evigt giltiga sanningar kommer du sällan åt bibelns verklighet. Men läser du mellan raderna och inkännande kommer du närmare bibelordets nerv. Många gånger räcker det att relatera ordet till din egen verklighet.

Eller kanske hellre: läs utifrån den verklighetsuppfattning som återspeglas i Herrens bön. Hela denna bön är en vädjan till Gud att låta det ske som ännu inte är verklighet. Låt ditt namn bli helgat, Låt ditt rike komma, låt din vilja ske, står det av den enkla anledningen att Guds namn ännu inte blivit helgat, att hans rike ännu inte kommit och att hans vilja ännu inte förverkligats.

 Att vara kristen är att leva i hoppet och att i sitt liv sträcka sig mot det man hoppas på.