Bibelstudium i Vivalla den 18 dec 13

Innan tron kom hölls vi under uppsikt, med lagen över oss, tills tron skulle uppenbaras. Så har alltså lagen varit vår övervakare tills Kristus kom, för att vi skulle göras rättfärdiga genom tron. Men nu när tron är här har vi inte längre någon övervakare. (Paulus brev till Galaterna kap 3, versarna 23–25.)

I kyrkorna hålls aposteln Paulus på armlängds avstånd. Utanför kyrkorna vänder man honom ryggen. Orättvist tycker jag. Det var ju ändå han som fattade vad kristen tro innebar. Utan Paulus hade det varit svårare att förstå sig på vad Jesus var ute efter.

Texten ovan är ett exempel på detta. Detta även om just dessa textord  satt myror i huvudet på uttolkare av idag. Ring eller maila till mig så skall jag tala om var problemet sitter. Ändå är grundtanken enkel. Kort uttryckt; det är inte regelverket som avgör utan hängivenheten. Först hängivenhet sen regelverk, det är budskapet. Regelverket har vi för kontrollens skull, hängivenhet för att något skall bli gjort. 

På de flesta områden gäller detta. Ta skolfrågan som ett exempel. Vad hjälper det med bra lärare och vettigt regelverk om eleverna sover och vill något annat. Hängivna elever som känner att de har något att tro på och leva för är själva förutsättningen för en bra skola. Goda lärare och bra pedagogik skjutsar sen på utvecklingen.

Hängivenhet översatt till kristet språkbruk kallas tro. Tro och hängivenhet är i det närmaste synonymer. I kyrkan gäller att hängivenheten skall inta första rummet och lagen (dvs regelverket) vara underordnad hängivenheten.

Så långt borde alla hänga med. Men Paulus går alldeles tydligt längre. Tydligheten beror förmodligen på att han är upprörd. Upprörd över att hans församling i Galatien förvandlats från trosförsamling till en församling som styrs av regler inte av tro som det var avsett.

Vad Paulus påstår är att det egentligen finns bara en hängivenhet som riktigt håller måttet, det är hängivenheten till Kristus. Denna hängivenhet gör under. Du blir som människa precis den du är avsedd att vara. Eller med Paulus språkbruk; vi blir rättfärdiga genom tron på Kristus.

Han går t o m ändå längre. Han påstår att regelverket inte längre behövs för den som är hängiven Kristus. Regelverkets övervakande funktion har upphört i och med Kristus.

Det må jag säga är att ta i. Nu måste till Paulus försvar sägas att han tar i därför att han är upprörd. Upprörd över att galaterna svikit tron för övertro på regelverket.

Egen erfarenhet säger mig att regler visst inte behövs när jag är upptänd av kärlek till Kristus. Kärleken leder mig åt rätt håll utan att några pekpinnar. Men nog behöver jag pekpinnar många gånger.

Ett är då för mig säkert: Hängivenheten till Kristus är för mig nummer ett, regelverket intar på sin höjd andra rummet.