Bibelstudium i Vivalla den 31 dec 14

(Se även ”Med mina glasögon” 43 Jag och de tiggande romerna)

Bibelstudium i Vivalla den 31 dec 14

21Broder skall skicka broder i döden, och en far sitt barn. Barn skall göra uppror mot sina föräldrar och bringa dem om livet. 22Ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet skall bli räddad. (Evangelium enligt Matteus kapitel 10 vers 21 f)

Orden ovan tillskrivs Jesus. Han uttalar dem i den del av Matteusevangeliet som kallas utsändningstalet. Trots avståndet mellan tal och nedskrivning undrar jag om inte evangelisten Matteus prickat rätt i sitt försök att här återge Jesus. Jesus var till allt annat också en profet som förkunnade tidens snara slut och Gudsrikets upprättande. Till den förkunnelsen hörde påståenden om att allt skulle spetsa till sig innan slutet inträdde. Kaotiska förhållanden skulle råda och bottenlös ondska. Jesusanhängarna skulle få det särskilt svårt. Nog var det väl så Jesus tänkte. Och det är just det som orden ovan återger.

Nu hade Jesus också annat i huvudet än profetior om tidens snara slut. Mängder av bibelord vittnar om hur Jesus varnar vissa och värnar andra, hur han fördömer och förlåter och mer än annat hur han öppnar människors ögon för en ny förståelse av Gud och Guds vilja. Även detta andra tillskrivs Jesus och har i redigerad form tagit plats i evangelierna. Också de orden litar jag på.

Men hur få det ena att gå ihop med det andra? Hur förena den ivrande ”ytterstatidsprofeten”, med den inkännande gudsmannen? Jag har olika strategier för att kunna göra det. När jag läser texten ovan behöver jag vara medveten om vad min förankring i Kristus står för. Då får jag det att gå ihop.

Förankringen i Jesus Kristus är menad att vara primär, påminner jag mig. Det betyder att den står över annat som binder oss människor samman. Banden till Kristus är menade att vara starkare än t o m familjeband. Skulle det behövas väljer jag Kristus före både mina barn och mina föräldrar. Är nämligen mina närmaste orättvisa och obarmhärtiga är jag skyldig att föredra Kristus som står för rättvisa och barmhärtighet. Men när jag gör det blir det ofelbart kalabalik i min omgivning. Mina närmaste förstår mig inte. I värsta fall vänder de mig ryggen. Eller som Jesus profeterar: ”Ni blir hatade av alla för mitt namns skull”.

Det blir som bekant kaos i relationerna också av andra skäl. Och med kaos följer hat, hämndkänslor, t o m dödande. Den katastrofen skall en gång inte bara inträda, det gör den ju dagligdags, utan mångdubblas och spridas som en farsot. Detta förebådar den yttersta tiden och Guds rikes ankomst. Detta förkunnar ”ytterstatidsprofeten” Jesus Kristus, som är väl medveten om att det inte är ett blint öde utan ondskan som är orsaken till det onda. Förvisso är denne profet ingen annan än den rättvise, barmhärtige och inkännande Jesus Kristus.

Idag säger en och annan av oss: Dessa primitiva muslimer, de krigar för religionens skull och avrättar för maktens. Detta påstår de samtidigt som de är blinda för vår egen belägenhet. Familjeband brister på löpande band utan att vi kan råda bot på eländet. Utan att finna söker vi samlevnadsformer som bättre skulle passa idag. Människor mår illa och barn lider. Man kan undra om dagens profetia uppfylls på grund av dom eller oss?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s