(Se även ”Med mina glasögon” 44 Bestämma eller tjäna)
Bibelstudium i Vivalla den 7 jan 15
Bröder, ni heliga som har fått kallelsen till himlen, se därför på aposteln och översteprästen som vi bekänner oss till, Jesus, som var betrodd av den som hade utsett honom, så som Mose var betrodd i hela Guds hus. Men han har visat sig värdig större härlighet än Mose, liksom en byggmästare äras mer än det hus han har byggt. (Hebreerbrevet kap 3 versarna 1-3)
När Hebreerbrevets okände författare skall beskriva Jesus gör han det liksom inifrån. Hans egna inre bilder av verkligheten spelar med. I hans inre fanns föreställningar om Jerusalems tempel, om överstepräster och offerväsen. Därinne rymdes även föreställningar om Gamla testamentets store hjälte, folkets befriare Mose. När sedan Hebreerbrevets författare skriver sitt brev bildar dessa föreställningar bakgrund när han beskriver Jesus. Hans poäng är att visa att Jesus överträffar allt han kan tänka sig, t o m Mose.
Tro inte att det förhåller sig på annat sätt i evangelierna. Det är förvisso inte den ”historiske” Jesus vi finner där. Vad vi får oss till livs är evangelisternas och de tidiga församlingarnas bilder av sin frälsare. Och dessa bilder består av en sammansmältning av fakta, föreställningar och minnesbilder. Kort uttryckt; evangelisterna återger och tolkar i ett och samma andetag. Och poängen i deras tolkning är att Jesus överträffar allt som hittills skådats. Jesus är världens frälsare. Det betygar evangelierna med en mun.
Som det var med Hebreerbrevet och med evangelierna har det fortsatt. Våra tankar om Jesus är till allt annat också en återspegling av våra egna och vår samtids föreställningar. Förhoppningsvis blir slutresultatet att Jesus för vår inre blick står över allt som världen hittills skådat.
Bli inte förskräckt över detta sätt att se. Jag lovar att det inte behöver leda till godtycke. Det går nämligen inte att koppla Jesus med vadsomhelst. Felaktliga kopplingar mellan evangeliernas Jesus och nutid kan skapa en bild av Jesus som är motsatt den sanna. Hitlertidens tyska kristna (Deutsche Christen) gjorde Jesus till en fullblodsarier underställd rådande naziideologi. Detta för att ta det tydligaste exemplet på hur det kan bli när kopplingarna mellan dåtid och nutid går snett.
Jag kan inte sätta på pränt hur bilden av Jesus skall ta sig ut för att Jesus även i nutid skall framträda som den levande och omvälvande kraft han är. Jag vet bara hur han framträder i mitt inre. I mig uppträder Jesus alltid utmanande. Han utmanar mina spontana sympatier och antipatier och prövar dem. Sen leder min inre bild av Jesus alltid till en Gud som försonar och upprättar. Slutligen får min bild av Jesus mig att uppleva mig utvald. Jag känner mig som en av dem ”som fått kallelsen till himlen” som det stod i texten ovan. Samtidigt längtar jag efter att andra skall känna som jag.