(Se även ”Med mina glasögon”, 55 Å Ena sidan stora ord)

Bibelstudium i Vivalla den 25 mars 2015

1Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. 2Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan. 4Därmed kunde lagens krav på rättfärdighet uppfyllas hos oss som lever efter vår ande och inte efter vår köttsliga natur. (Paulus brev till romarna kapitel 8 versarna 1-4)

Knäckfrågan för Paulus var den egna naturen. Han fick omöjligen bukt med den. Det hjälpte inte med höga ideal, inte med rättvis lagstiftning, inte ens med rättstillämpning av högsta klass. Allt kunde manipuleras av egen illvilja och maktlystnad, eller som Paulus uttryckte det, av ”vår köttsliga natur”.

Lösningen blev en inre bild som etsats fast i honom vid hans omvändelse, bilden av Kristus. Den bilden var så övertygande att den kunde jämföras med evangelisternas ögonvittnesskildringar. Där evangelisterna målar upp bilden av Kristus tolkar Paulus honom och fattar dessutom innebörden.

Hur var det då Paulus förstod sin frälsare? Som en som på Guds befallning blandade sig i, har jag förstått det. Blandade sig i och därmed i världens ögon smutsades ner. Smutsades ner därför att han hyste kärlek till, levde nära och offrade sig för nersmutsade människor. Smutsades ner därför att han tog på sig det andra gjort sig skyldiga till. Det är åtminstone så jag förstår Paulus bibliska terminologi när han talar om att Jesus ”blev lik en syndfull människa” och att Gud ”sände honom som ett syndoffer”.

Och när evangelisterna proklamerar att den korsfäste uppstod på den tredje dagen, talar Paulus i stället om att Gud genom Jesus ”dömde synden i människan”. Detta genom att på grund av Jesus ge ondskan en definitiv knäck. Jesu vilja att prestigelöst smutsa ner sig för andras skull, tog genom gudomligt ingripande död på Jesusanhängarnas benägenhet till illvilja och hat. Nu kunde de leva på ett nytt sätt.

I tron på Kristus kommer människan med mitt sätt att uttrycka mig in i ett annat regelverk, regelverket som gäller ”för livet i Kristus”. Och där slipper jag att ständigt vara på min vakt. Kärlekens spontanitet får där stort utrymme

Vi lutheraner har svårt att på riktigt ta till oss denna Paulus bild av Jesu frälsningsverk. Vi talar visserligen om det nya livet i Kristus som en verklighet, men en verklighet med kort varaktighet. Helgelserörelsernas kristna är mer optimistiska. De menar sig t o m ha erfarenhet av hur det är att leva utan syndens alla spärrar.

Det må vara hur det vill med den saken. Ett är då säkert och det är att Jesus smutsade ner sig för vår skull. Och att detta gör skillnad. Paulus bild av Kristus kommer vi inte ifrån.