Bibelstudium i Vivalla den 3 juni 2015

(Se även ”Med mina glasögon” 65 Att kvotera – som att bussa in svarta skolbarn till vita skolor”)

Bibelstudium i Vivalla den 3 juni 2015

 4Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. 5Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. 6Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. 7Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. (5 Moseboken kap 6, versarna 4-7)

Du skall älska Gud av hela sitt hjärta, lär oss bibelordet ovan. Gud skall vara allt för oss och de våra, allt alltid.

Och jag kan ta denna tanke till mitt hjärta. Gudstro av mera moderat slag kan i och för sig vara nyttig, men känns aldrig riktigt nödvändig. Det brukar inte göra så stor skillnad om gudstro finns i arsenalen eller inte, när tron är ett bland mycket i en människas inre. Först den helhjärtade hängivenheten till Gud gör skillnad.

Men hur är det med faran för religiös fanatism, frågar sig säkert mer än en. Brukar inte kärleken till Gud leda till fanatism och i förlängningen till katastrof. Å ena sidan en tro som får dela rum med mycket annat, å den andra en religiös hängivenhet som leder till fanatism. Är inte detta alternativen? Nej, svarar jag. Det är ”kärlekens sammanhang” som gör skillnaden.

Sammanhanget i 5 Moseboken 6 gör mig betänksam. Orden om att älska Gud står tillsammans med löften om det utlovade landet. I det landet finns det vackra städer som ”du inte byggt”, fyllda vattencisterner som ”du inte huggit ut”, ”vingårdar” ”som du inte planterat”. Allt gåvor från Gud till sitt utvalda folk, allt gåvor som befrämjar kärleken till Gud av ”hela” mitt ”hjärta”.

När Jesus med gillande citerar orden från 5 Moseboken 6 om att älska Gud av hela sitt hjärta (Mark 12:28-31 par) gör han ett betecknande tillägg ”och din nästa som dig själv”. Dessutom är sammanhanget nu ett helt annat. Här är inte tal om att älska Gud därför att Gud gett oss något på annans bekostnad. I stället citerar Jesus orden om kärleken till Gud för att slå hål på den skriftlärdes självtillräcklighet. Det lär oss sammanhanget. Och han tycks ha lyckats i sitt uppsåt. Den skriftlärde föll till föga, står det, och erkände att kärleken till Gud var viktigare ”än alla brännoffer och andra offer”.

Av detta inser vi att sammanhanget är avgörande. Älskar vi Gud samtidigt som vi sätter oss på andra, är kärleken till Gud inget värd. Men älskar vi honom samtidigt som vi har omsorg om andra, blir kärleken till Gud en oövervinnerlig kraft.

Tack och lov att Jesus såg till det väsentliga och bortsåg från det oetiska sammanhang som 5 Moseboken 6 står i. Jesus ignorerade att kapitel sex i Femte Moseboken bottnar i föreställningar om det goda i att roffa åt sig från andra därför att Gud lovat det. Istället placerade han in kärleken till Gud där den hör hemma. I det här fallet för att få en skriftlärd att se klart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s