Bibelstudium i Vivalla den 7 oktober 2015

(Se även nytt inlägg ”Med Mina glasögon”, 83 I Sverige skall svensk lag gälla)

Bibelstudium i Vivalla den 7 oktober 2015

19Herren har rest sin tron i himlen, allt är underlagt hans välde. 20Lova Herren, ni hans änglar, starka hjältar, som gör vad han befallt! 21Lova Herren, hela hans härskara, ni som tjänar honom och gör hans vilja! 22Lova Herren, alla hans verk, överallt i hans välde! Lova Herren, min själ! (Psalm 103 i Psaltaren v 19-22)

Jag har aldrig blivit riktigt klok på bibelns änglar. Det är för den delen inte bara jag som har svårt att få grepp om dessa väsen. Läs bara under ordet ”ängel” i uppslagsdelen av Bibel 2000 så skall du märka det. Ängel står för så mycket i den Heliga Skrift, från Guds utsträckta arm till självständiga skyddspatroner. Man kan bli förvirrad för mindre.

Men jag är inte ledsen för det. För mig är det nämligen självklart att bibelböckerna är påverkade av omgivningens föreställningsvärld. Och eftersom bibeln inte tillkommit i ett svep utan under en lång tidsperiod, är det naturligt att föreställningarna om änglar skiljer sig åt.

Frågan är om det kan sägas något allmängiltigt om dessa änglar? Jag tror det. Psaltarversarna ovan tyder på att jag har rätt. Där proklamerar psalmens författare att det är Gud som råder över hela skapelsen, över smått som stort. I sak och bortom alla världsbilder lovsjunger han Gud för att alltet inte är obefolkat, inte livlöst, inte tröstlöst kontaktlöst. Universum är istället levande, förbundet med Skaparen själv, han som är tillvarons själva vara. Lovprisningen upprepas tre gånger, varje gång i olika ordvändningar (versarna 20, 21, 22), varje gång i poetisk omskrivning. I sak sägs samma sak i tre upprepningar, nämligen att Gud i sin livgivande tjänst har tagit sina ”änglar”, sin ”härskara” och ”allt sitt verk”. Allt för att skapa liv och samhörighet i sitt universum.

Det duger inte vid tolkningen att spjälka upp det som var menat att hållas samman. Änglarna hör samman med härskaran liksom med verket. Det blir inte bara petigt utan dessutom fel att fastna i funderingar om härskaran egentligen syftar på stjärnorna (Jes 40:26, 45:12) eller på änglarna (1Kon 22:19). Eller bry sin hjärna med vad ”verket” egentligen står för.

Vad blir då poängen med detta? Att tillvaron inte är utan liv, att livet inte är något tillfälligt, inte en kort parentes i ett själlöst universum, att allt står i Guds tjänst, en Gud som vi får lovsjunga. Dessutom att jag fått hjälp att vidga min syn på vad som är en ängel. Änglar är inte enbart himmelska väsen i tjänst inför Gud i den himmelska härligheten. Till och med stjärnor kan vara änglar, åtminstone när jag blickar upp mot himlen och förundras över deras glans. Mer än annat anar jag änglar i människor som jag mött. Visserligen flyktiga sådana, eftersom gott så lätt kan övergå i ont i den märkliga värld som är vår.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s