(Se även nytt inlägg ”Med mina glasögon”, 94 Religion ersatt av kultur.)

Bibelstudium i Vivalla den 23 dec 2015

Stå kvar vid det som du har lärt dig och fått visshet om. Kom ihåg vilka lärare du har haft och att du ända sedan dina barnaår är hemma i de heliga skrifterna; de förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus. Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar. (Paulus 2 brev till Timotheos kap 3:14-17)

Det är inte lätt att vara människa. Å ena sidan krävs det av mig att stå fast, å den andra att bryta upp, tänka nytt och gå på nya vägar. Texten ovan är en ”stå fast”-text. Den skrevs endera av den gamle Paulus eller också höll en av hans lärjungar i pennan. För egen del håller jag på det sistnämnda. Varför då stå fast? Därför att grunden var lagd för kristendomens segertåg när 2 Timotheosbrevet skrevs. Det gällde bara att bevara arvet från Kristus, hålla fast vid vad ”andefyllda” lärare undervisat och sedan handla utifrån detta.

Hur gick det då? Den kristna tron inte bara överlevde, den expanderade trots hårt yttre motstånd. Efter några hundra år hade den nått till världens alla hörn. En av förutsättningarna för denna expansion var att den kristna tron ägde stadga och detta i sin tur berodde av att tillräckligt många höll fast vid den tro de ärvt av sina lärare och föräldrar och förde tron vidare.

Detta betyder dock inte att det alltid är en dygd att stå fast. Till och med tron på den inspirerade bibeln kan leda fel. Bibeln tolkar sig nämligen inte själv, den kräver sin uttolkare. Och av uttolkaren räcker det inte med att denne läser innantill. Han eller hon måste också förstå, förstå vad texten driver, se texten i sitt sammanhang och sen tolka utifrån en grundsyn som håller. Dessutom är det så att den som läser texten skapar sig en egen föreställning om innehållet som är alldeles specifik för honom/henne. Bibeln blir därigenom inte bara bibeln, den blir i bruket f a min bibel. Och om förståelsen av denna min bibel bygger på en rad missförstånd, är det ingen måtta på hur illa det kan gå.

I dag är den kristna tron försvagad. Substansen i tron i regel otydligt framställd. Det kristna arvet urholkat och om det fortfarande skulle vara levande, inte genomarbett utifrån de förutsättningar som råder idag. Dessutom har sekulariseringen gjort att de flesta i vårt upplysta västerland inte har en aning om dess innehåll. Trosfrågorna är för de flesta främmande. Ingen förstår längre det egentligen självklara att allt liv förutsätter tro. Frågan är inte om vi tror eller inte. Alla tror. Den avgörande frågan är vad vi tror på.

I detta förvirrade läge måste vi som fortfarande står fast vid kristen tro börja om från början. Förutsättningslöst måste vi nalkas Skriften, förutsättningslöst nalkas tron, förutsättningslöst närma oss Kristus. Nog skall vi nyttja de gamla traditionerna och tolkningsmönstren, dock inte förlita oss på dem.

Någon ”stå fast”- tro kan vi inte luta oss mot. Orden från 2 Timotheosbrevet gällde andra, inte oss. Vi skall se oss som pionjärer för kristendomens nystart, inte i första hand som traditionsbärare. Vi skall i det läget inte förvänta oss massanslutningar till kristen tro. Tvärtom får vi räkna med att agera under små förhållanden. I bästa fall kan vi få vara med om att skapa grundvalar för kristendomens renässans. I så fall kunde kanske en nutida Pauluslärjunge träda fram och säga till unga adepter och säga: Stå kvar vid det du lärt dig. Ta vara på vad ni fått av era lärare och gå vidare. Detta vore i så fall ”stå fast”– kristendomens återkomst.