Bibelstudium i Vivalla den 8 juni 2016

(Se aven nytt inlägg ”Med mina glasögon”, 118 Audietur et altera pars)

Bibelstudium i Vivalla den 8 juni 2016

 28Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. 29Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. 30Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet. (Paulus brev till romarna kap 8 versarna 28-30)

 Vissa bibeltexter äger den egenheten att de i några satser, eller t o m i några ord återspelar tron i sin fullhet. Texten ovan är en sådan.

För mig har det börjat stå alltmera klart att bibeln skall läsas och tron förstås utifrån dessa ”helhetstexter”. Med dessa som stöd kan man sedan tränga vidare i det bibliska materialet eller pröva nytt i sitt liv som kristen. Gör man tvärtom och börjar där man egentligen skall sluta, går det mesta snett. I värsta fall kan tron vändas i sin motsats.

Paulusorden ovan äger enligt min mening den fullhet som kvalificerar texten att bli mönsterbildande.

Textordet är smalt märker vi och exklusivt. Orden är inte riktade till vem som helst, enbart till dem som älskar Gud och är kallade efter Guds plan. Endast dessa kan nå det goda. Vad är då detta goda? Det är att formas efter Guds sons bild. Naturligtvis handlar det här inte om yttre likhet utan om inre likhet med Jesus, en inre likhet av sådan kvalité att den kallade blir som en av Jesu bröder, nästan som en tvilling. Det innebär med bibliskt språkbruk att den Jesuslike kristne blir ”rättfärdig”, i den meningen att den kristne är en återspegling av den rättfärdighet som kännetecknar Jesus något som i sin tur leder till att det strålar om den kristne. Så stor är hennes ”härlighet”.

Jag kan inte tänka mig ett smalare anslag. Det är som att den kristne är kallad att bli en Kristus ”redivivus”, en nutida Jesus i återuppstånden gestalt.

Inte för att jag tror att jag är en av dem som är förutbestämd på detta sätt. Däremot begriper jag att det är på den smala vägen jag skall vandra. Det betyder att jag gör det till en huvuduppgift att hängivet söka Kristus, liksom att finna vägar att tänka som han, göra som han och leva som han.

Kristen tro i denna utformning blir inte i första hand spekulation, inte metafysik inte apologi, istället ett intensivt sökande efter Kristus och konsekvenserna av ett liv i Jesu efterföljd.

Så långt är allt alltigenom smalt. Men därmed är det slut med det smala. Syftet med Jesusefterföljelsen är nämligen inte smalt, istället att på ett utmanande sätt kunna vara inkluderande. Det smala syftar nämligen inte till att utesluta, utan i slutändan till den öppna famnens förbarmande.

Motsatsen är att börja brett. Men vad blir det av detta? Att vi glömmer det unika med Kristus och därmed också den inre kraft som är själva förutsättningen för evangeliets seger.

Så räds inte att i ett smalt anslag satsa allt på Kristus. Våga t o m tro på din egen utväljelse. Utväljelsen är nämligen själva förutsättningen för den generositet som är den kristna trons speciella bidrag i en snålt självupptagen omvärld.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s