Bibelstudium i Vivalla den 27 juli 2016

(Se även ”Med mina glasögon”, 125 Evolutionsguden kontra Jesusguden.)

Bibelstudium i Vivalla den 27 juli 2016

 17Därför besvär jag er för Herrens skull: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomhet, 18deras förstånd förmörkat, och de står utanför det liv som Gud ger därför att de behärskas av okunnighet och är förstockade i sina hjärtan…20b Ni har lärt känna Kristus… 23 se till att ni förnyas i ande och förstånd 24och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till. (Bibelorden citerade från Paulus brev till efesierna det 4 kap)

Det är bäst jag säger det på en gång. När jag läser Efesierbrevet förflyttas jag till trons och livets vardag. Tron har fått ett antal år på nacken, formuleringarna har blivit fasta och en aning schablonartade. Allt är precis rätt, bara så att det som sägs inte sägs för första gången utan för hundrade.

Sen om texten ovan. Huvudsaken är beskrivningen av livet i Kristus, bisak är bakgrunden, d v s inledningen, där hedningarnas liv svartmålas.

     Man kan undra över hur Efesierbrevets författare kan låna sig till en teckning så nyanslös och svartvit. I själva verket är det nog så att vi kristna lite till mans är ”förstockade”. Skillnaden mellan dom och vi, mellan hedningar och kristna, är att vi till skillnad från dom lärt känna Kristus och sätter vårt hopp till honom. Detta sagt med tillägget, borde.

Lärt känna Jesus, detta genom böner, gudstjänster, bibelstudier, förkunnelse och samtal. Alltså inte genom att vi personligen mött honom och talat med honom. Det hade för den delen inte heller de kristna i Efesus gjort.

Det behöver påpekas att trosåskådningar, bilder, sanningar, men även personer träder fram ur skuggorna även ur undervisning av annat slag och med andra förebilder. Ta Karl Marx som exempel. Denne sprang och springer fram för våra ögon ur studier, läsning och samtal.

Det som är speciellt med oss kristna är att vi tar detta levandegörande på djupaste allvar. Till skillnad från många tar vi ett ”trossprång” och menar att vårt levandegörande av Kristus innebär något reellt. Jesus är personligen närvarande genom den tro som sprungit fram ur kristen undervisning, ur böner, ur samvaro och nattvardsfirande.

Vi kristna konstaterar dessutom, och här förutsätts inte nödvändigtvis något trossprång, att levandegörandet av Kristus är förbundet med en sammansmältning, unik för varje stund och varje tid.

Vad som smälter samman är Kristusanda och nuanda. Kristus gör sig hemmastadd i den tid han för närvarande hör hemma, genomsyrar de troende med tankar, ideal och handlingsplaner.

Det är alltså skillnad mellan att vara kristen då och kristen nu. Det grundläggande gäller naturligtvis över tid. Men nya omständigheter tvingar fram nya planer och nytt agerande.

Bilden av Kristus blir inte alltid glasklar. Det var den för den delen inte heller i Efesus med sin, tycks det orättvisa bedömning av omgivningen och med brevets fasta och upprepade definitioner av Jesus och hans frälsningsverk.

Alldeles uppenbart blir bilden av Kristus speciellt oklar där trosundervisningen varit undermålig, framför allt när lärarna inte tagit till sig väsentliga delar av det bibliska budskapet. Märkligt nog kan Kristus i all sin renhet nu och då trots allt stiga fram ur skuggorna. Detta därför att Jesus är mer än en produkt av undervisning. Han är den levande Herren.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s