Bibelstudium i Vivalla den 10 augusti 2016

(Se även nytt inlägg ”Med mina glasögon”, 127 Tyvärr, nationalismen ett måste.)

Bibelstudium i Vivalla den 10 augusti 2016

14Vi vet att lagen hör till det andliga. Men själv är jag av köttslig natur, såld till slav under synden. 15Ty jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag. 16Men om jag gör det jag inte vill, då medger jag att lagen är något gott. 17Då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig. (Paulus brev till romarna kap 7 v 14-17)

1Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. 2Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. (Paulus brev till romarna kap 8 v 1-3)

Ovan två citat det ena från det sjunde, det andra från det åttonde kapitlet i Paulus brev till romarna. Det spänner mellan de två. I det ena kapitlet är jag slav under synden, i det andra är jag fri från både synd och död. Lever du i sjuan eller åttan? frågade väckelsefolk förr i tiden. Är du en kristen som är snärjd av synd (sjuan) eller är du fri (åttan)?

Lagen finns i både sjuan och åttan, Guds fullkomliga lag med sitt absoluta centrum i tio Guds bud och sen med sina förgreningar i smått som stort. Den lagen är fullkomlig och kommer från Gud. Som kristen har jag tagit denna lag till mig. Den har genom min avgörelse för kristen tro blivit en självklarhet för mig. Den finns i mitt inre som en del av mig själv. Därmed inte sagt att jag i allt kan ge besked om rätt och fel, men min Kristustro har bildlikt talat gett mig både karta och kompass.

Det är långt ifrån självklart att tycka som jag. Tvärtom är jag i minoritet. Tio Guds bud som Jesus förstod dem bryr sig allt färre om. En gemensam värdegrund på den kristna trons grund är inte att tala om längre, om den någonsin funnits.

Problemet för mig är att jag nog vet att skilja på rätt och fel. Men jag gör inte det jag innerst inne vill. Det finns krafter i mig som verkar i motsatt riktning. Det går ibland så långt att ”det jag vill gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag”.

Observera, detta är inte munväder. Starka passioner kan slå sönder det mesta för mig. Särskilt sympatier och antipatier är svåra att hålla i schack. Dessa kan bryta sönder de mest fulländande av mina tankemönster. Därmed sagt att jag lever i sjuan.

Åttan däremot kan förstås utifrån upplevelsen av något som kan liknas vid en våldsam förälskelse. Men inte vilken förälskelse som helst, utan förälskelsen i Kristus. I detta förälskelsens tillstånd blir Kristus allt, överallt. Ingenting finns som jag inte relaterar till honom. Inte en chans att orena passioner skall få något utrymme i mitt inre. Det går inte att hata ens den som gjort mig oändligt ont. Jag kan inte bli orättvis ens mot min värsta fiende. Jag reser inte ragg ens mot en ateist. Och lagen uppfyller jag utan att ens behöva tänka på det. Allt går som en dans. Vad som skett uttrycker jag med Paulus i följande ord; Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud”.

Sjuans kristna tror att man pendlar mellan sjuan och åttan. Ibland lever man i sjuan, ibland i åttan. I sjuan kämpar man på med sina orena passioner, i åttan är man fri att älska. Åttans kristna säger att det nog kan finnas rester av sjuan i en helgad kristen, men att ofullkomligheten till störta delen kan besegras. Själv lever jag i sjuan men har smakat på åttan. Smakat på och förstått att åttan i sin fullkomlighet hör himmelriket till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s