Bibelstudium i Vivalla 22 februari 2017

(Se även nytt inlägg ”Med min glasögon 2” 8 17 Renodlingens dilemma)

Bibelstudium i Vivalla den 22 februari 2017

Är jag bara Gud på nära håll, säger Herren, och inte Gud långt borta? Kan någon gömma sig så väl att inte jag ser honom? säger Herren. Uppfyller inte jag både himmel och jord? säger Herren. (profeten Jeremia kap 23, v 23 f)

Den profet som har haft en dröm, han berättar en dröm, men den som har fått ta emot mitt ord, han förkunnar verkligen mitt ord. Det är skillnad på halm och säd, säger Herren. (profeten Jeremia kap 23:28)

För profeten Jeremia var katastrofen oundviklig, dessutom ett Guds straff. Juda hade avfallit från Gud, hade brutit mot rätt och rättfärdighet. Därför var straffet oundvikligt, predikade Jeremia.

Och det blev som Jeremia profeterat. Folkets ledande skikt deporterades till Babylon. I fyrtio år varade den så kallade babyloniska fångenskapen (587-537 f.Kr).

Versarna ovan ingår i dessa Jeremias domsprofetior mot sitt folk. Det är Gud som förutsätts tala.

För oss idag gäller det att slå bryggan mellan då och nu, en dubbelbrygga faktiskt. Först skall Jeremias då förbindas med evangeliernas Jesus, och sen skall Jesus förbindas med oss.

Jag har funnit att samhällsanalysen är förbindelseledet. I botten på Jeremias ord låg samhällsanalys. Profeten hade sett hur fel det hade blivit i hans eget folk och han inte bara varnade för utan han t o m förutsade följderna. Gjorde inte Jesus på liknande sätt, bara så att hans domar var mer individualiserade. Jesus gav sig på den individuella ondskan främst.

Men vi då, vi som idag kallar oss kristna, vad har vi att komma med? Med Jeremia och Jesus har vi det gemensamt att vi tror på en rättfärdig Gud som verkar både i det stora och det lilla. Gud är inte bara en Gud på nära håll, han finns också långt borta, läste vi. Och det är vår uppgift att veta vad Gud vill, både i det lilla och det stora.

Jeremia mäktade med detta på sin tid. Men vi i den komplicerade värld som är vår, förmår vi se vad som sker i det som synes ske? Kan vi avgöra vad som Gud prisar och vad Gud fördömer?

Blir inte våra tankar och våra ord lika de falska profeternas. De drömde att det inte var så illa ställt och de profeterade att babylonierna skulle skona Guds folk. De inte bara drömde, de omtolkade sina drömmar till profetior från Gud. Hur skall vi undvika att det blir med oss som med de falska profeterna?

Jag ser bara en väg. Och det är att omtolka profetian i Jesu anda, att kristna profetian med andra ord. Guds anspråk är att sanningen skall fram, att det är Guds ord som profeteras. Eller som det står ”men den som fått ta emot mitt ord, han förkunnar verkligen mitt ord” (Jer 23:28)

Hur skall det gå till? Genom att vi anknyter till Johannesevangeliets budskap att Ordet är Jesus, att Ordet blev kött i Jesus (prologen Joh 1). Det betyder att vi försöker förstå verkligheten utifrån Jesus.

I själva verket är detta det kristna huvudspåret, att vår samhällsanalys sker utifrån vår förståelse av Ordet/Jesus. Nu är varken Du eller jag några profeter, inte heller några Jesusgestalter. Men vi älskar Jesus och på den grunden är vi satta att förstå vår omgivning. Det är vårt bidrag till samhällsanalysen.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s