(Se även nytt inlägg ”Med mina glasögon 3” 23 18 Ateism som led i andlig utveckling)

Bibelstudium den 30 maj 2018

Hör Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. Dessa ord som jag idag ger dig skall du lägga på hjärtat. Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Du skall binda dem som ett tecken kring din arm, och de skall vara ett kännemärke på din panna. Du skall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar. (5 Moseboken kap 6 v 4 -9)

Förstelning och död hotar allt levande. Det som en gång var det förlösande ordet och den frigörande visionen förstelnar allt som oftast till en sanning utan liv. Så har avgjort skett med bibeln. En brokig samling skrifter och ett otal bibelord sagda i de mest skilda situationer har förvandlats till läror, sedvänjor och trossystem som liksom det mesta annat är på gott och ont. I dag erinrar vi oss vart bokstavlig bibeltolkning kan leda. Bibelordet om kärleken till Gud binder ortodoxa judar rent bokstavligt på sin arm, sin panna och på sina dörrposter. Och vi kristna följer efter med halsband prydda med kors och med kristna symboler i våra hem. Det blir vårt sätt att påminna oss om korset på Golgata. Ni har väl lagt märke till seden hos våra kristna invandrare att hänga upp ett kors i den egna bibelns backspegel för att markera sin kristna tillhörighet.

Men dessa harmlösa exempel får inte tillåta oss att glömma att bibeln är ett brokigt, många gånger motsägelsefullt dokument som behöver läsas kritiskt och med öppet sinne för att dess inre dynamik skall blottas.

Befallningen att älska Gud över allting är ett bibelord som vinner på ett sådant skärskådande. Nog är det nämligen så att Gud skall älskas av allt hjärta. Givarnas givare, livets skapare och uppehållare, mitt eget livs yttersta ursprung är värd all vår kärlek. Att missa detta är, som jag ser det, själva inledningen till ett liv utan mening och mål.

Men kärleken till Gud skall sättas in i ett sammanhang som håller måttet, annars får den kärleken motsatt verkan. Är inte  5 Moseboken till allt annat också  ett exempel på detta?! Redan i kapitlet som följer på ordet om kärleken till Gud följer befallningar om brutalitet mot alla dem som inte har Israels Gud som sin Herre. Och som det var då har det fortsatt. Proklamationen om kärleken till Gud har blivit banér för ett brutalt  ”vi-dom”-tänkande.

Men nu är, tack och lov, den Heliga Skrift en brokig samling skrifter som skall läsas med öppet sinne. Och med det detta öppna sinne går vi till evangeliernas Jesus och hör vad denne har att säga.

Nog håller även Jesus fast vid kärleken till Gud som själva källan till mänsklig lovsång. Däri är han överens med 5 Mosebokens författare. Ordet från 5 Moseboken 6:4 om kärleken till Gud kan han t o m utantill. Men han går inte vidare och gör kärleksbudet till ett kampord mot fienderna. I stället tydliggör han  kärleksbudets innebörd genom att till orden om att älska Gud foga ett bibelord från annat sammanhang som lyder ”och din nästa som dig själv”. (Mark 12:28-31 par). Observera att han gör det i polemik mot skriftlärda som kommit fel i sin kärlek till Gud.

Kärleken till Gud har alltså en pendang och den heter kärleken till nästan. Det ena hör samman med det andra. Och för att det ena skall gälla behövs också det andra. Det har Jesus lärt oss.