Bibelstudium i Vivalla den 14 augusti 2019

(Se även ”Med mina glasögon 4”, 33 19 Den av er som är utan synd skall kasta första stenen.)

Bibelstudium i Vivalla den 14 augusti 2019

Falska profeter

15Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar.  16På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar?  17Så bär varje gott träd bra frukt, men ett uselt träd bär dålig frukt.  18Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett uselt träd bära bra frukt.  19Varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och kastas i elden.  20På deras frukt skall ni alltså känna igen dem.

21Inte alla som säger ’Herre, herre’ till mig skall komma in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske faders vilja.  22På den dagen skall många säga till mig: ’Herre, herre, har vi inte profeterat i ditt namn och drivit ut demoner i ditt namn och gjort många underverk i ditt namn?’  23Då skall jag säga dem som det är: ’Jag känner er inte. Försvinn härifrån, ni ondskans hantlangare!’ (Evangelium enl Matteus kap 7:15-23, ur Jesu Bergspredikan)

Texten ovan är hämtad från Jesu Bergspredikan. Enkelt uttryckt talar Jesus uppfordrande om än det ena än det andra i denna predikan. Så åtminstone i evangelistens upplägg. Vid läsning får innehållet i den enskilda stycke som man just då läser avgöra vad som gäller.

I texten ovan står det klart att det är vi Jesusanhängare som är måltavlan. Å ena sidan de av oss som träder upp som kristna förebilder men som inte håller måttet (falska profeter). Å den andra de av oss som gör anspråk på att vara goda kristna efter tidens mått. I den första kristna kyrkan de som i tidens anda profeterade, gjorde under och drev ut demoner. Så i texten ovan. I vårt nuvarande sammanhang alla dem av oss som gör det som tidens kristna ideal förutsätter. Som bekant är detta idag så långt ifrån att driva ut onda andar som det går att komma.

Lika tydligt som att Jesus talar till oss i texten ovan är det att det är gärningar som avgör. Inte ett ord om tro i texten ovan. Detta betyder inte att Jesus bortser från tron, bara så att gärningarna mäter av trons äkthet. Rätt tro tar sig uttryck i rätt (goda) gärningar, enkelt uttryckt.

Det vi görfungerar i alla de sammanhang som måttstock på kvalitén i vårt inre, med andra ord på vår tro. Så är det för oss som kallar oss kristna, så är det för alla. Gärningarna, rätt bedömda, mäter av våra innersta bevekelsegrund, d v s vår tro.

Så förstådd visar Jesu ord att kristen tro inte är något vid sidan om. Den är långtifrån en livssyn, eller en tro, som saknar anknytning till verkligheten. Den kristna trons företrädare, du och jag, spelar tveklöst på samma scen som andra och hur vi spelar gör avtryck i verkligheten. Det är i verkligheten som kristendomens, respektive de kristnas, värde och betydelse avspeglar sig.

Varför då vara så noga med att kalla sig kristen när vi spelar på samma scen som alla andra? För mig är svaret nu som i alla sammanhang, Kristus. För mig var Kristus när han framträdde en bland många. I långa stycken var han en jude bland judar som levde i  sin tids föreställningsvärld. Dock klickade han aldrig i sin gudskontakt och den gudskontakten tog sig uttryck i gärningar som motsvarade gudskontakten. Han var så långt från falsk profet som man kan komma.

Jag behöver därför Kristus för att kunna vara människa, en äkta människa som förtröstar på Gud. Så åtminstone när vi tar del av texten ovan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s