Bibelstudium i Vivalla den 15 januari 2020

(Se även ”Med mina glasögon 5”, 3 20 Gud är god – eller?)

Bibelstudium i Vivalla den 15 januari 2020

 1Nu säger Herren, han som har skapat dig, Jakob, han som har format dig, Israel: Var inte rädd, jag har friköpt dig, jag har gett dig ditt namn, du är min. 2När du går genom vatten är jag med dig, vattenmassorna skall inte dränka dig. När du går genom eld skall du inte bli svedd, lågorna skall inte bränna dig. 3Jag är Herren, din Gud, Israels Helige är den som räddar dig. Jag lämnar Egypten som lösen för dig, jag ger Kush och Seba i utbyte. 4Du är dyrbar för mig, jag ärar och älskar dig. Därför ger jag människor i utbyte mot dig, andra folk som betalning för ditt liv. 5Var inte rädd, jag är med dig. Från öster för jag hem dina barn, från väster samlar jag er alla. (Jesaja 43 v 1-5)

Israel (Jakob) var då ett splittrat och sönderslaget folk. Nationslösa och hemlösa tvingades de driva omkring i främmande land. De var berövade trygghet och förankring lik flyktingar idag som förlorat hem, egendom liksom rätt att tänka och tala som de själva vill.

Får man tro profeternas vittnesbörd var det inte oförskyllt de råkat illa ut. Egen trolöshet, inte främst stormakternas maktlystnad hade fått dem på fall.

Just i detta läge signalerar profeten Jesaja (kapitlen 40-55) att allt skall vända. Gud skall åter ta sin boning i ett folk som Gud benämner sitt. Flyktingarna ska få komma tillbaka. Landet Israel skall åter bli deras eget.

Nog skall befrielsen kosta lär oss Jesaja, men inte för Israel. Andra folk skall betala för Israels befrielse. Eller som det står; Jag lämnar Egypten som lösen för dig, jag ger Kush och Seba i utbyte.

Det är som om jämvikten krävde att vinst för en måste leda till förlust för en annan. Egypten, Kush och Seba heter förlorarna, Israel ensam framstår som vinnaren.

Sannerligen en hemsk tanke, det hjälper inte att Guds profet Jesaja uttalar den. Den är lika frånstötande för det. Ända in i nutid hemsk. För hur är det, när en vinner måste en annan förlora. Den enes vinst är den andres förlust. Hela vår tillvaro vilar på den grunden. Finns det en vinnare finns det också en förlorare.

Så ända till vi kristna fick det bibeltolkningens facit som lärde oss något annat. När nämligen han kom som var profetians slutliga fullbordan, vår frälsare Jesus Kristus,  visade det sig att sanningen var en annan. När Jesus dog och uppstod var det inte andra som fick betala för det. Han gjorde det själv. Jesus gav sitt liv till lösen för att andra skulle få leva. Jesu seger innebar inte straff för andra, utan seger för alla.

Ibland undrar jag varför kristen tro hamnat i bakvatten. Beror det på att folk inte längre tror på underverk, inte tror på en Gud som kan bevara för evigheten, inte förlitar sig på Guds sanningar utan på egna.

Jag tror inte det. Den kristna trons förlust beror i slutändan på att tron inte förmått bryta det mönster som präglar alla tillvaro; den enes vinst är den andres förlust.  Den tanken sitter så djupt i mänskligt medvetande att som vi sett inte ens profeten förmådde bryta mönstret.

Men Jesus kunde och i hängivenhet för honom och i tron på honom kan också vi. Och när så sker är det som skedde återsamling, en kristenfolkets  kraftsamling i gudomlig styrka.

Till sist ett råd. Glöm inte att ha Jesus för ögonen när du läser din bibel. Annars kan det gå som för Jesaja som trodde det var en sanning av gudomlig dimension att Israels återsamling i kraft kostade Kushs, Sebas och Egyptens välfärd.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s