(Se även ”Med mina glasögon 5” 18 20 Knivhugget)

Bibelstudium i Vivalla den 29 april 2020

7Därför skall det komma en tid, säger Herren, då man inte längre säger ”Så sant Herren lever, han som förde israeliterna ut ur Egypten”  8utan ”Så sant Herren lever, han som förde Israels ättlingar ut ur Nordlandet och hämtade hem dem från alla andra länder dit han fördrivit dem, för att låta dem bo i deras eget land.” (Jeremia 23 v 7 f)

Profetian ovan är hämtad från Jeremia bok. Den är lättbegriplig och jordnära. Profetian förmedlar hopp. Hopp i sin tur är en ingrediens i tron. När Paulus talar om ”tro, hopp och kärlek dessa tre” (1 Kor 13:13) är det tre aspekter av tro som avses. I hoppet ligger alltid ett mått av tro.

Det betyder att tro tar plats även i det vardagliga livet, att tro är något som har med gemene man att göra, att tron är en naturlig ingrediens i livet. Återigen kommer jag till det som jag upprepat, jag vet inte hur många gånger, att tron är gemene mans egendom. Frågan är inte om man tror, utan på vad. I det här fallet, frågan är inte om man hoppas, utan på vad.

Man kan läsa bibeln på två olika sätt, man kan höja eller man kan sänka. Höja betyder att betona det underbara, det speciella, det mirakulösa. De flesta ”troende” läser bibeln på detta sätt. Jesus blir alltid undergöraren, även vardagshändelser ges gudomlig glans.

Fördelen med det sättet att läsa är att det stryker under den gudomliga verkligheten som något annorlunda, att Guds mening med oss människor är något utöver det som ögon och öron vittnar om.

Nackdelen är att höjningen av bibeltexter gör att stora grupper, särskilt i vår upplysta tid, tar dessa som sagor, i bästa fall uppbyggliga myter. Många säger till de troende, jag respekterar er tro, men tyvärr kan jag inte dela den. Varför? Därför att den troendes undertro syns dem allt för fantastisk för att vara sann.

Sänka texter är det andra alternativet. Vissa texter behöver förstås inte sänkas. De är redan sänkta. Vem hoppas inte i svåra tider på ändrade förhållanden. Vem känner inte igen sig i profetens ord: ”Den dag skall komma profeterade han, då folk skall säga; så sant Herren lever, han som förde Israels ättlingar ut ur Nordlandet”. Vi känner igen oss eftersom mer än en av oss förkunnare idag ropar; Så sant Herren lever, den dag skall komma och den är snart inne, då Herren skall låta Coronasmittan vara ett minne blott.

Till saken hör att Nordlandet betyder Babylon och att det verkligen skedde att folket med Guds hjälp befriades från fångenskapen i Babylon. Till saken hör vidare att Coronapandemin med all sannolikhet kommer att besegras. Isolering, nedstängd samfärdsel, handtvätt och armlängds avstånd mellan människor kommer att bidra till detta. Men bakom såväl handtvätt som armlängds avstånd ligger Herren. För ingen tror väl på allvar att människors förmågor är skapade av människors förmågor. Livets under är större än så.