Bibelstudium i Vivalla den 6 maj 2020

(Se även ”Med mina glasögon 5”, Tron i naturvetenskapen)

Bibelstudium i Vivalla den 6 maj 2020

Ett nytt bud

När Judas hade gått sade Jesus: »Nu har Människosonen förhärligats, och Gud har förhärligats i honom. Är nu Gud förhärligad i honom skall Gud också förhärliga honom i sig, och han skall snart förhärliga honom. Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn. Ni kommer att söka efter mig, och jag säger nu till er vad jag sade till judarna: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.« (Evangelium enl Johannes kap 13 v 31-35)

Allt är färgat, även bibeltexter, färgat utifrån författare och syfte. Att lyfta ut bibeln och tro att den som helig text är ett undantag leder bara fel. De bibliska färgningarna skall man istället ta till sig och om möjligt göra något av.

Johannesevangeliet är färgat av sin kontakt med det himmelska. Språket är påverkat. Genom sin höga stilnivå för den oss upp i högre sfärer. Det är ett språk som hjälper oss att se härlighet mitt i grå vardag. Se att i vandringspredikanten Jesus skåda Guds härlighet. I förlängningen får vi kristna också hjälp att upptäcka Guds härlighet där andra ser helt andra ting.

I texten ovan framställs Jesus som förhärligad. Gud är förhärligad i honom och han i Gud. Samtidigt som Jesus är förhärligad skall han också bli det, låter oss evangelisten veta. Han både är och skall bli.

Frågan är när och i vilket sammanhang detta förhärligande sker. I texten ovan är det ingen tvekan. Förhärligad blir Jesus  när han blir förrådd av en av de sina, Judas. Förhärligandet förbinds med förräderi. Den förhärligade är den förrådde.

Går vi ett steg längre och ser vad förräderiet ledde till kommer vi till korset. Evangelisten Johannes hjälper oss att se Jesu kors som ett förhärligande. Hans färgade evangelium är färgat för att visa oss detta, att Jesu kors var hans förhärligande.

Därmed har vi hamnat i den kristna trons själva centrum, korset som den kristna trons själva nyckel, korset som förhärligande.

Att vara kristen är att vara utvald. Detta sägs sällan men är icke desto mindre sant. Hela Nya testamentet predikar detta. Frågan är vad denna utväljelse innebär. Svaret lyder entydigt att se Jesu härlighet i hans korslidande.

Men inte bara där. Denna härlighet visar sig inte främst i övertygande bevisning, inte i livets förunderlighet, inte i överväldigande känslor av Guds närhet. Den uppenbarar sig tydligast i förlusten.

När jag ser på mitt eget liv utifrån mina förluster blir bilden blandad. Vissa av mina förluster har varit förödande för mitt inre. Bitterhet har har tärt både på mitt inre och mitt yttre. Men vissa av mina stora förluster i livet har hjälpt mig att se att mitt liv står i ett större sammanhang. Andra förluster har i ett längre perspektiv visat sig vara vinster. Detta som ett personligt vittnesbörd.

För övrigt har den kristna tron i dag ingen framtid om den inte lär sig att se förhärligandet  i förlusten. Den är vår framtidsväg.

 

 

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s