Bibelstudium i Vivalla den 13 maj 2020

(Se även ”Med mina glasögon 5” 20 20 Gör inte bibeln frommare än den är!)

Bibelstudium i Vivalla den 13 maj 2020

Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. 10Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag har förhärligats genom dem. 11Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. 12Medan jag var hos dem bevarade jag dem i ditt namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem gick under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfyllas. 13Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt. (Evangelium enl Johannes kap 17 v 9-13)

      Det är kinkigt med bibelläsning. Tyvärr är det många som inte förstår det. Resultatet blir att man läser ut sånt som inte är menat. Särskilt kinkigt när texterna är hämtade från Johannesevangeliet. Detta evangelium är nämligen dubbelbottnat. Sanningarna där uttalas mot bakgrund av kristna som kämpar för sin tro mot en fientlig omgivning.

Därför räcker det inte med att observera att texten ovan berättar om hur Jesus ber för sina lärjungar inför sin bortgång. Orden ovan  är samtidigt riktade till Johanneskristna som lever under yttre hot. Inräknade är t o m du och jag när våra grundvalar vacklar.

Dessa hot är vad jag förstår den kristna trons livsluft. Först inför hotet om att allting skall gå om intet visar den kristna tron sitt sanna väsen. Att däremot i tider av framgång luta sig mot bibelordets sanning och den kristna trons överlägsenhet är ingen god utgångspunkt för en kristen församling. Tvärtom!  Först när den kristna församlingen är hotad till livet visar sig hennes kvalitéer.

Det var alltså goda tider för lärjungarna när dödshotet vilade över deras mästare och allt hotade rasa samman, goda tider för johanneslärjungarna och goda tider för oss när vi andligen är översköljda av sånt i vår omgivning som hotar vår existens som kristna.

Just i dödshotens tid är det som vore vi de enda. Det är inte de gudsfrånvända som har Gud vid sin sida, inte de välmående, ohotade och gudsfrånvända. Jesus är med oss men inte med de andra. Det vilar en gudomlig gloria inte bara över oss utan också omkring oss. Den gudsfrånvända världen har ingen makt över oss, inget ont kan drabba oss.

Jag upprepar; när dödshoten vilar över kristenheten finns det inget så tryggat som en kristen församling, inget så tryggat som en kristen människa. Det är vi som är beskyddade, inga andra.

Detta är dock enbart den ena sidan av sanningen. Den andra handlar om oss kristna när det går oss väl. När vi tjänar mer, bor bättre, mår bättre, förstår bättre och har en sundare livsstil än omgivningen. Finns det då ett vi kontra ett dom? Finns det då en gyllene gloria som vilar över oss och inga andra? Förvisso inte!

I välgångstider är tvärtom alla skiljelinjer sprängda. Total solidaritet utåt gäller. T o m onda människor är vi skyldiga kärlek. Nu finns inget så gränslöst som den kristna församlingen.

I detta välsignade läge, i triumfens tider, är det ”synd” att sätta upp gränser mellan oss och andra.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s