Bibelstudium i Vivalla den 27 maj 2020

(Se även ”Med mina glasögon 5, 22 20 Tål inte att stelna.)

Bibelstudium i Vivalla den 27 maj 2020

16 Stora härar räddar inte kungen,  stor styrka hjälper inte kämpen, 17 stridshästar säkrar inte segern,  de räddar ingen med all sin kraft.18 Men Herren vakar över dem som fruktar honom, över dem som hoppas på hans nåd, 19 han räddar dem från döden  och håller dem vid liv i hungertid. (Psaltaren 33 v 16 -19)

Lägg särskilt märke till att varje vers ovan består av två versrader. De två versraderna hör intimt samman. Den första påstår, den andra upprepar vad den första redan sagt men i andra ord. I det här fallet förtydligar och fördjupar den andra versraden den först radens påstående. Parallellismus membrorum kallas företeelsen och den är mer än vanlig i Psaltaren psalmer och för den delen i gammaltestamentliga poetiska texter över huvud taget.

Jag har fastnat för den andra versradens fördjupningar. Härar står för styrka (v 16b), stridshästar för kraft (v 17b), att frukta Herren står för att hoppas på hans nåd (18b) och räddning från döden för att få behålla livet när hungersnöd råder. (19b)

Vad det här textavsnittet i Psalm 33 beträffar skall man alltså inte fastna i den första versraden utan i den fördjupande andra. Där finner man psalmistens budskap, där fångar man det väsentliga.

Det duger med andra ord inte att låta sig bindas av det yttre förrän man funnit det bärande inre. Kungens härar och hans stridshästar är nog bra att ha, men det är den bakomliggande styrkan som är det avgörande. Frukta Gud skall man förvisso göra men detta är ingenting värt om man inte bakom gudsfruktan finner en nådig Gud. Evigt liv skall man som kristen tro på, men viktigare här och nu är att tro på och ställa sig bakom honom som håller vid liv när hungersnöd  råder.

Det som kännetecknar fanatiker är att hon fastnar i den första halvversen och inte ser den andra. Hon ser det yttre och av detta yttre blir själva saken. Sådana fanatiker finns det många av och då inte minst i religiösa sammanhang. För oss som till vardags försöker praktisera vår kristna tro tillhör självprövning på den här punkten den andliga hygienen.

Alltså med koppling till psaltarpsalmen ovan; den första versraden kan vara nog så sann men den andra sannare. Den bakomliggande meningen måste före allt annat eftersökas.

I år är det 75 år sedan Tyskland kapitulerade och andra världskriget tog slut. Jag minns väl den soliga majdag när grannfrun öppnade fönstret och ropade till oss småpojkar att kriget var slut.

Kapitulationen innebar en katastrof för den nazistiskt anstrukna lutherska kyrkan i Tyskland. Denna hade varken brytt sig om den första eller den andra halvversen. Allt uppslukades av Hitlers nationalsocialism. Men den minoritet som hade trotsat Hitler, den s k bekännelsekyrkan, fick det också svårt. Varför? Ironiskt nog därför att de i sitt motstånd mot Hitler lärt sig att hårdnackat säga nej till allt som innebar förnekande av den kristna bekännelsen. Med detta fanatiska nej i bakhuvudet gick de in i efterkrigstiden. Alla ifrågasättanden av den kristna bekännelsen vände de, trogna sin övertygelse, fortfarande ryggen. Detta resulterade i praktiken till att det yttre kom att bli viktigare än det inre, den första halvversen viktigare än den andra. Bekännelsekyrkans anhängare blev av den anledningen närmast obrukbara  när efterkrigstidens tyska kyrka skulle byggas upp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s