Bibelstudium i Vivalla den 20 januari 2021

(Sen även ”Med mina glasögon 6”, 3 21 Befryndad med dem som förnekar det uppenbara)

Bibelstudium i Vivalla den 20 januari 2021

Mose sade: »Låt mig få se din härlighet!« 

Herren svarade: »Jag skall låta min höghet och prakt gå förbi dig, och jag skall ropa ut namnet Herren inför dig. Jag skall vara nådig mot den jag vill vara nådig mot och barmhärtig mot den jag vill vara barmhärtig mot.« Han fortsatte: »Mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.« Sedan sade Herren: »Här bredvid mig finns en plats, ställ dig här på klippan! När min härlighet går förbi skall jag ställa dig i en klyfta i berget och skyla dig med min hand tills jag har gått förbi. Då skall jag ta bort min hand och du skall se mig på ryggen. Men mitt ansikte får ingen se.« (Spärrat av mig)

 (2 Mos 33:18-23)

     2 Moseboken, varifrån texten är hämtad, berättar om Guds uppenbarelser för Mose, befrielsen från Egypten och om lagstiftningen vid Sinai. Den här texten återger en dialog mellan Herren Gud och Mose.

     I den dialogen begär Mose att få se Herrens härlighet. Det betyder i den konkret tänkande semitiska föreställningsvärld som också var Moses,  att Mose begärde att få se Guds ansikte i all sin konkreta härlighet. Men det fick han inte. Guds rygg fick han däremot skåda. Guds ansikte får ingen levande varelse se. Så lyder budskapet.

     Den kristna trons belackare menar att det här är ord riktade till oss med en religiös livshållning. Det är vi som tror på Gud som får nöja oss med att se Gud på ryggen. Själva står de för en sekulär livshållning och där har Gud ingen plats.

     Tror dom, men där tror dom fel. Det är nämligen sanningen de ledande av dem söker, liksom den rätta vägen. På skilda sätt sker det. De spekulerar, de tror, de experimenterar, de finner och det i en aldrig upphörande rörelse. Vad är detta annat än försök att finna det absoluta, det slutgiltiga. Och vad är detta absoluta, detta slutgiltiga annat än Gud? Visserligen inte en Gud i människoskepnad. Men vilket upplyst människa av idag tror på en Gud i människoskepnad.

     De sekulära söker det slutgiltiga, det absoluta, de religiösa Guds härlighet och Guds ansikte. Vare sig vi är sekulära eller religiösa gäller ett och desamma. Vi kommer aldrig fram till den sanne Guden. Gud ser vi enbart på ryggen. Det är vad texten vill förmedla.

     Tillbaka till texten. Berättelsens poäng tycks spänna mot annat i bibeln. Kännetecknande för bibeltexterna i såväl Gamla som Nya testamentet är ju att de målar upp två vägar, den rätta respektive den väg som leder fel. Den ena leder till Gud, den andra till fördärvet. Även Jesu förkunnelse kan läsas så. Om att se Gud på ryggen är det aldrig något tal.

     Men glöm inte Jesu ord på korset. I  sin förtvivlan ropar Jesus till Gud, ”varför har Du övergivit mig”. Han som prästerna idag i sin förkunnelse regelmässigt identifierar med Gud, t o m han hade tappat greppet. Med Mose såg han i sin förtvivlan Gud på ryggen.

     Att se Gud ansikte mot ansikte tillhör den kommande världen inte livet här på jorden. Det är budskapet idag. Trots allt som vittnar om Gud är våra bilder av Gud ändå oklara.

      Slutligen till de sekulära, tro aldrig att ni nått fram till det absoluta, de slutgiltiga. Även ni ser Gud på ryggen trots alla era landvinningar. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s