Bibelstudium i Vivalla den 28 april 2021

(Se även ”Med mina glasögon 6”, Tidsenligt, skickligt och bra utan att vara välgrundat)

Bibelstudium i Vivalla den 28 april 2021

Vi har ett offeraltare från vilket de som tjänar i förbundstältet inte har rätt att äta. Ty när översteprästen bär in offerdjurens blod i helgedomen som syndoffer bränns kropparna utanför lägret. Därför led också Jesus utanför stadsporten för att med sitt blod rena folket. Låt oss då gå ut till honom utanför lägret och dela hans smälek. Ty här på jorden har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som skall komma. Så vill vi genom honom ständigt frambära lovsång som ett offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn. Men glöm inte att göra gott och att dela med er; sådana offer behagar Gud. Lyssna till era ledare och foga er efter dem… (Hebr 13:10-17 a)

När Hebreerbrevets skrevs var korsets vittnen sen länge döda. De kristna fick då som nu förlita sig på trostraditioner och egna erfarenheter. Bland dessa, låt oss kalla dem andrahandsvittnen, fanns Hebreerbrevets anonyme författare. Denne utformade  sina vittnesmål i ett slags sakralt bildspråk. Nedan skall jag visa hur genom att gå igenom texten rad för rad.

När den okände författaren skall tala om korset och korsets betydelse klär han det i tempelsymbolik och säger: Vi har ett offeraltare från vilket de som tjänar i förbundstältet inte har rätt att äta. Detta betyder i klartext att vi kristna förlitar oss på det som skedde vid korset och att detta skiljer ut oss från i första hand dem som förlitade sig på den gammaltestamentliga offerkulten.

Och när Hebreerbrevets författare skall beskriva de kristnas utsatta läge i ord låter det så här.

Därför led också Jesus utanför stadsporten för att med sitt blod rena folket. Låt oss då gå ut till honom utanför lägret och dela hans smälek. Av detta kan vi sluta oss att de kristna var i minoritet när Hebreerbrevet skrevs och att det var svårt att leva som kristen. Dessutom att detta utsatta läge inte bara var något som tvingats på de kristna. Utsatthet var dessutom något för kristen tro kännetecknande. Det tillhörde den kristna efterföljelsen. Som Kristus hade det skall också de kristna få det. 

Därefter läser vi: Ty här på jorden har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som skall komma. Detta föranleder följande kommentar: Kristus levde här på jorden men han var inte förankrad vid denna jord utan vid den den stad som skall komma, eller som det stod i den gamla översättningen Vi hava här ingen varaktig stad utan söka den himmelska staden.

Detta inte sagt för att understryka att att allt här på jorden skulle vara ett elände för oss kristna, tvärtom. Här uttryckt i följande ord:  Så vill vi genom honom ständigt frambära lovsång som ett offer till Gud, en frukt från läppar som prisar hans namn.

Därefter har Hebreerbrevets författare följande att säga om den kristnes livshållning. Han skriver kort och gott: Men glöm inte att göra gott och att dela med er; sådana offer behagar Gud. 

Avslutningsvis  vänder vi åter till det faktum att Hebreerbrevets författare och alla dem som han skrev till var andrahandsvittnen. Varken vi eller de hade upplevt korset utan tvingades och tvingas att förlita oss på vittnesmål för att kunna leva som kristna. I det läget kommer den goda ledaren in som vårt stöd.  Eller som Hebreerbrevets författare uttrycker det: Lyssna till era ledare och foga er efter dem. Tänk att det skall behöva vara så, suckar jag som författat detta bibelstudium. Tänk att vi behöver stöttor för att kunna leva som kristna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s