Bibelstudium i Vivalla den 27 juli 2022

Sedan sade Jesus till sina lärjungar: »Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. ²⁵Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det. ²⁶Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv? (Matteus 16:21-26)

Ordet liv är huvudord i lärjungaundervisningen ovan. Och liv är liv vare sig man som i texten ovan utmanas av  Jesus eller inte. Och liv är liv vare sig man levde på Jesu tid eller idag. Liv är över tid alltid detsamma.

Liv står för det som är mitt jag i sitt sammanhang. Det som är mitt  liv interagerar med min kropp men också med min omgivning. Det ideala livets bärare skäms inte, skäms inte över sin kropp, sitt utseende sitt släktsammanhang eller sina eventuellt begränsade utförsgåvor. Den människa som upptäckt sitt eget liv behöver inte vara bäst, inte stå över andra. Däremot intar hon  frimodigt den plats hon tycker hon förtjänar. Och mer än annat är hon benägen till samarbete.

Livet är kort uttryckt jag, jag i relation till min omgivning. Så säger människokännare idag och så säger också Jesus. Bara så att Jesus tar ett steg längre. För honom är liv inte enbart relation till sin omgivning, utan också och framför allt relation till den som är livets givare, till Gud.

Detta sista steg tar inte de flesta av dagens tänkare, men vi kristna tar det, tar det förhoppningsvis utifrån vår relation till Jesus.

Och vi kristna inser också  med samme Jesus att den som vill rädda sitt liv skall mista det. Det betyder att den som har som mål att hävda sig själv och sina positioner per definition har förlorat det liv som hon griper efter. Och det redan här och nu. Men den som vågar släppa taget och se sig själv som den hon är, är på god väg att vinna det. 

Den kristna själavården har förvisso till uppgift att lyfta människor som tappat tron på sig själva och visa dem vägen till sig själva. Men det finns mer att säga, f a att nästa steg är att ta sitt kors på sig.

Maningen att ta sitt kors på sig har adress alla kristna, inte enbart lärjungarna som en närsynt läsning av dagens text kan locka oss att tro. Orden om att ta på sig korset  får oss att inse att upprättelse inte är något självändamål. Den är vägen inte målet. Upprättelsen skall föra över i offer, offer för att vinna livet.

Slutsteget  heter alltså inte upprättelse. Slutmålet aldrig att ha funnit sin egen plats i livet, aldrig som man sade i min ungdom, att ha blivit frälst. Den som funnit sin plats i livet, eller på väckelsespråk  blivit frälst, måste också vara beredd att som en Jesu lärjunge sätta sitt liv  på spel för sin övertygelses skull. Detta i en eller annan form. 

När tillräckligt många kristna inser detta förvandlas  tron till det den är, en livskraft. Utan beredskap till offer i Jesu efterföljd stelnar den kristna tron till lära,  där slutsteget är död.