Bibelstudium den 24 juni 2026
76Och du, mitt barn, skall kallas den Högstes profet, ty du skall gå före Herren och bana väg för honom. 77Så skall hans folk få veta att frälsningen är här med förlåtelse för deras synder 78genom vår Guds barmhärtighet och mildhet. Han skall komma ner till oss från höjden, 79en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga, och styra våra fötter in på fredens väg.« Luk 1:76-79
Evangelisten låter i ett långt avsnitt (Luk 1:67-79) Johannes döpares far, prästen Sakarias, lovsjunga Gud för vad Gud ”berett” genom sonens livsgärning. Utsnittet ovan utgör en del i denna profetiska lovsång. Om man så vill sammanfattar den citerade texten lovsången genom att framställa sonen till Sakarias, Johannes döparen, som den som ”banar väg för” den Kristus som är världens frälsare.
Stilnivån är hög, den speglar den en profetisk diktning som borrar sig in i åhörarnas inre och stannar kvar där. Inte alla minns minsta bokstav men de receptiva traditionsbärarna gjorde det, de som genom sin minnesgåva var satta att föra de heliga traditionerna vidare.
Fortfarande idag finns de bland oss som i minnet kan memorera Sakarias lovsång, andra bär på lovsångens rytm i sitt inre och med den också det huvudsakliga innehållet.
Säg dem bland oss som lever i en kristen föreställningsvärld som inte med Sakarias lovsång inom oss inser att bakom ökenpredikanten Johannes kärva budskap står en man vars uppgift var att bereda väg för frälsaren. Utan texter sådana som Sakarias lovsång vore den tolkningen långt ifrån självklar.
Så är det med mycket i bibeln. Utan ”profetiska” förtydliganden som långtifrån alltid speglar historisk sanning i bokstavlig mening, förs vi till den Kristus som fortfarande idag omformar oss och gör oss beredda för evigheten.
Som om vi kristna vore ensamma om att gå vägen över profetisk text för att finna vägen till den sanning vi inte av oss själva äger. Inte för att jag kan mycket om profeten Muhammed. Men dennes livsväg är bekräftad av heliga traditioner framburna av poeter och visa uttolkare. Med deras bistånd framstår Muhammed för de troende muslimerna otvetydigt som Guds utsände.
För att inte tala om vår egen svenska i långa stycken avkristnade kultur och idealbildning. Denna bärs upp av sanningar färgade av dagens ideal och framförd av nutidens profeter i tal och texter. Detta inte minst i sångtexter som genom sin rytm och sitt innehåll tränger in bakom pannbenet på oss som lyssnar.