Bibelstudium den 6 maj 2026

18Du skall inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren. 3 Mos 19:18

3Ni är ju kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. 14Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: Du skall älska din nästa som dig själv. 15Men om ni biter och sliter i varandra är det fara värt att ni gör slut på varandra. Gal 5:13 ff

Regler är legio i den mänskliga samvaron. Så även i bibeln något som citaten ovan illustrerar. Detta av naturliga skäl. En tillvaro som förutsätter att vi både skall samsas och samverka förutsätter spelregler. Dessutom av ständigt förnyade spelregler allt eftersom de yttre omständigheterna förändras och med dem idealen.

Det är ingen ände på denna process. Följ debatterna från den svenska riksdagen, något som smidigt låter sig göras idag via TV, för att få exempel på detta. Märk f a hur åsiktsskillnader och inbördes konkurrens påverkar reglernas (lagarnas) utformning.

Så inte bara i svensk riksdag utan som allmän företeelse. Människans inre bilder, liksom hennes självhävdelsebehov, formar hennes bild av verkligheten som i sin tur har inverkan på ett regelverk som befinner sig i ständig utveckling.

Bibelställena ovan illustrerar denna process. Detta utifrån den bibliska grundregeln att vi skall älska vår nästa.

I tredje Moseboken är det israeliterna som förutsätts vara denna nästa, utlänningarna var det inte. I den kristna församlingen  i Galatien avsågs de kristna på orten eller i trakten, d v s både judar och hedningar.

Denna exkluderande hållning illustrerad även i den svenska riksdagsdebatten, där meningsmotståndarna inte bara exkluderas utan också vid behov bespottas. Det är som vore per definition Sverigedemokraterna de bespottade samtidigt som Sverigedemokraterna i sin tur bespottar alla som inte ställer upp på deras definition  av en dekadent svenskhet. Det gammaltestamentliga exkluderandet gäller alltså även i svensk politisk verklighet. Nog förekommer även erkännanden av meningsmotståndare, om än sällan.

Tillbaka till bibeln där Paulus manar galaterna till kärlek inbördes. I botten på denna maning ligger dennes tro på en Jesus som genom sitt liv omdefinierade den judiska utväljelsetanken. Utväljelse var för Jesus ett uppdrag, uppdraget att bildlikt talat lyfta upp de ännu inte utvalda.

Slutligen går vi vidare till situationen i våra svenska kyrko- och frikyrkoförsamlingar. Vi blir i textordens sammanhang  nutidens galater, d vs de till tro utvalda  som i dag skall ta vara på Paulus budskap om kärleken till nästan.

För oss gäller att vi förvisso skall ta hänsyn till tidens skiftningar och med dessa förbundna ändrade frågeställningar. Vi har ingen anledning att låsa oss fast vid lagar för länge sedan föråldrade. Men f a skall vi i våra lokala gemenskaper göra till vår uppgift att odla nästankärleken på sätt som Paulus här förutsätter. Denna är en kärlek som sträcker sig utöver min naturgivna  kärlek till mig själv. Detta betyder att vi i våra församlingar prioriterar en omsorg om dem vi möter i våra församlingar lika stor som den odlaren ägnar sin åker eller trädgårdsmästaren sitt växthus.

Sen skall kyrkoordningar följas och reglementen lydas. Men på reglementen byggs ingen församling. Det gör däremot den lokala omsorgen som grund och riktlinje.

I en kristen församling måste denna omsorg om nästan  få bli prioritet nummer ett. Allt som motverkar denna kärlekens sträckning måste vika.